NASA/Shutterstock
Raket och månen

Nasas Artemisprogram

Artemis är Nasas innevarande rymdprogram, som under de kommande åren ska föra människor till månen igen. Det långa perspektivet är att upprätta en bemannad månbas och en rymdstation i omloppsbana runt månen. Läs allt om tidpunkter för uppsändningar, SpaceX och vägen till Mars.

Det är över 50 år sedan Nasa för första gången placerade människor på månen.

Med Artemisprogrammet vill nu USA och Nasa föra människor till månen igen och på längre sikt upprätta en bemannad månbas samt en rymdstation i omloppsbana runt månen.

Men vad består Artemisprogrammet av och vilka är uppsändningsdatumen? Varför vill Nasa tillbaka till månen? Och kommer USA att hinna före Kina?

Lär dig mer om Artemisprogrammet i den här artikeln.

Vad är Nasas Artemisprogram?

Artemis är namnet på Nasas tre planerade expeditioner runt och till månen.

Den 16 november 2022 lyfte äntligen månraketen Artemis 1 efter flera uppskjutningar. Det obemannade uppdraget testade Nasas Space Launch System (SLS) och rymdfarkosten Orion, som efter resan runt månen landade i Stilla havet.

År 2024 ska Artemis 2 föra människan längre ut i rymden än någonsin tidigare.

Under Apollo 13-expeditionen år 1970 sändes astronauterna runt månen, till dess baksida. De befann sig 254 kilometer ovanför månytan, vilket förde dem 400 171 kilometer från jorden – den längsta resa människan gjort.

Planen är att Artemis 2 ska sända sin besättning runt månen på en höjd av 7 402 kilometer ovanför ytan, vilket blir hela 430 000 kilometer från jorden.

Innan de kommer så långt ska SLS-raketen (lyftraketen som ska användas under samtliga Artemisexpeditioner) först placera de fyra i besättningen i omloppsbana runt jorden.

Därefter fortsätter de mot månen i Orionmodulen. När besättningen når månens gravitationsfält gör de en förbiflygning runt månen och återvänder sedan till jorden.

Tidigast år 2025 ska Artemis 3 genomföra den första bemannade månlandningen sedan Apollo 17-expeditionen år 1972.

Efter Artemis 2 ska fyra astronauter placeras i omloppsbana runt månen. Två av dem ska sedan landa på månens sydpol, där ingen människa någonsin har varit.

Raketuppsändning

När det blir allvar kommer raketen SLS att sända upp månfarkosten Orion i omloppsbana 157 kilometer ovanför jordens yta på bara åtta minuter.

© NASA

Varför heter programmet Artemis?

I den grekiska mytologin är Artemis tvillingsyster till Apollon och månens gudinna.

Det finns alltså en tydlig koppling till både månen och Nasas tidigare rymdprogram Apollo, som för över 50 år sedan förde människan till månen för allra första gången.

Rymdfarkosten Orion är uppkallad efter en av natthimlens mest igenkännliga stjärnbilder, och i den klassiska mytologin var Artemis och Orion jaktkamrater. Artemisprogrammet ställer sig därmed både tekniskt och kulturellt på historiens axlar.

Apollo-16

Nasas tidigare rymdprogram Apollo förde människan till månen för första gången någonsin.

© NASA

Varför vill Nasa tillbaka till månen?

Med Artemis vill Nasa inte bara upprepa tidigare bedrifter.

Planen den här gången är att färdas till månen för att stanna. Det långsiktiga målet är därför att upprätta dels en bas i omloppsbana runt månen, dels en bas på månens yta.

Huvudsyftet med Artemis 1, 2 och 3 är emellertid att människor återigen ska sätta fötterna i måndammet i mitten av 2020-talet.

Viktiga mål med Nasas Artemisprogram:

  • Jämlikhet: Ett huvudsyfte för Nasa är att placera den första kvinnan och den första färgade personen på månen.
  • Partnerskap: Artemisprogrammet är Nasas första stora samarbete med kommersiella företag som SpaceX, Blue Origin och Dynetics.
  • Längre vistelse: Apollo 17-besättningen tillbringade tre dagar på månytan. Artemisprogrammet siktar på att upprätta en bas för att kunna förlänga vistelsen till först flera veckor och slutligen flera månader.
  • Resurser: Upptäckten av vatten på månen år 2020 samt möjligheten att utvinna grundämnen som kisel, magnesium, järn och aluminium kan ge såväl stora ekonomiska vinster som vetenskapliga genombrott. Månens stora mängder is kan till exempel smältas och klyvas till väte och syre för att sedan användas som bränsle till rymdfarkoster. Dessutom förekommer helium-3, som på jorden är en sällsynt isotop, i stor mängd på månen. Helium-3 kan användas som ett extremt rent bränsle, utan radioaktivt avfall, till fusionsreaktorer på jorden.

Källa: Royal Museums Greenwich

Internationellt samarbete – SpaceX, Blue Origin och Dynetics

I april 2021 valde Nasa ut Elon Musks rymdtransportföretag SpaceX för konstruktionen av den månlandningsfarkost som år 2025 ska sätta ner astronauterna på månen under Artemis 3-expeditionen.

Det var ett avsteg från Nasas tidigare sätt att samarbeta med leverantörer, där det i allmänhet väljs minst två privata företag, dels för att främja konkurrensen, dels som en försäkring för Nasa.

Så gjorde Nasa med programmet Commercial Crew till den internationella rymdstationen ISS, där Nasa skrev kontrakt med både SpaceX och Boeing om att bygga rymdfarkosterna som skulle transportera astronauterna.

Företagen Blue Origin och Dynetics, som också tävlade om kontrakten med Nasa, kände sig orättvist behandlade, vilket slutade med att Blue Origins grundare Jeff Bezos stämde Nasa.

Han förlorade processen i augusti 2021, men det kostade SpaceX värdefulla månader under vilka de inte kunde vidareutveckla sin farkost.

VIDEO: Se hur Nasa ska ta sig till månen igen med Artemisprogrammet

Video

I oktober 2021 uppmanade den amerikanska senaten Nasa att välja ännu ett företag för att leverera en farkost till programmet Human Landing System (HLS).

De utökade emellertid bara Nasas budget med 100 miljoner dollar, vilket är långt ifrån tillräckligt för att finansiera ett extra företags utvecklingskostnader.

Enligt planen ska SpaceX fortfarande leverera den bemannade månlandningsfarkosten till Artemis 3 antingen år 2025 eller år 2026.

Nu är det i gengäld möjligt för rymdtransportföretag som Blue Origin och Dynetics att leverera månlandningsfarkoster till framtida expeditioner.

Den blygsamma budgethöjningen till trots tycks Nasa ha blivit lovade att pengar till ännu en landningsfarkost kommer.

På våren 2022 skrev nämligen Nasa i ett pressmeddelande att kongressen och Bidenadministrationen år 2023 skulle bidra med de nödvändiga budgethöjningarna.

Vad kostar Artemisprogrammet?

Den totala kostnadenför Artemisexpeditionerna beräknas till över 93 miljarder dollar.

Det är med andra ord väldigt dyrt att sända människor till månen, vilket också är anledningen till att utforskningen av rymden är föremål för en politisk dragkamp.

Artemisexpeditionernas strategiska mål och framtidens nytta med programmet måste definieras tydligt och vägs ständigt mot andra politiska intressen.

Uppsändningsdatum – är Artemis försenat?

Efter att ha försenats flera gånger sköts Artemis 1 upp den 16 november 2022.

Olika fel i SLS-systemet försenade den omfattande generalrepetitionen som kallas "wet dress rehearsal", där nästan alla skeden av en uppskjutning genomförs förutom att bränslet tänds.

En av de viktigaste aspekterna av detta test är påfyllningen av bränsle i SLS-tankarna, varför generalrepetitionen kallas den "våta" generalrepetitionen.

Det är ett oerhört viktigt test, eftersom det är ingenjörernas sista möjlighet att upptäcka eventuella brister och fel i systemet som måste åtgärdas innan själva lanseringen.

Att flytta fram lanseringsdatum är mycket vanligt. De många systemen som måste samarbeta och de svåra konsekvenser som fel under en riktig lansering kan få gör att framgångsrika generalrepetitioner är absolut nödvändiga.

Därför är Nasas lanseringsdatum ofta uppbyggda av tidsintervall inom vilka en given uppskjutning kan förväntas ske.

Troligtvis kommer därför även Artemis 2 och 3 att uppleva förseningar och nya datum för uppskjutning.

Artemis 1

Artemis 1 skulle ursprungligen ha skjutits upp 2021, men misslyckanden innan den våta generalrepetitionen flyttade fram datumet till hösten 2022, med den slutliga lanseringen den 16 november 2022.

Artemis-1
© Shutterstock & Lotte Fredslund/NASA

Den stora SLS-raketen ska sändas upp från Kennedy Space Center med rymdfarkosten Orion, som därefter kopplas loss från SLS och fortsätter mot månen.

Rymdfarkosten kommer att ligga i omloppsbana cirka 100 kilometer ovanför månens yta och Orion fortsätter omkring 64 000 kilometer förbi månen innan modulen efter 20–25 dagar i rymden landar i Stilla havet utanför Kalifornien.

Artemis 2

Enligt planerna ska SLS-raketen senast i maj 2024 sända iväg en besättning om fyra astronauter i rymdfarkosten Orion 8 889 kilometer bortom månen, där de ska genomföra en förbiflygning runt månen och samla in viktiga data.

Till skillnad från Apolloprogrammets farkoster har Orion utformats för att kunna återanvändas. Om det verkligen blir så är något som tiden får utvisa.

Artemis 2
© Shutterstock & Lotte Fredslund/NASA

Orion kommer att använda månens gravitation för att skjuta sig runt månen och tillbaka till jorden som en slangbella.

Expeditionen förväntas bli cirka tio dagar lång.

Artemis 3

När Artemis 2 har genomförts är det tänkt att man ska påbörja konstruktionen av den permanenta rymdstationen Lunar Gateway, som ska placeras i omloppsbana runt månen.

Med Artemis 3 ska fyra astronauter i Orionmodulen ansluta sig till Lunar Gateway och stanna i rymden i 30 dagar.

Artemis 3
© Shutterstock & Lotte Fredslund/NASA

Farkosten HLS ska därefter transportera två astronauter till månens sydpol, där de förväntas ägna en vecka åt vetenskapliga studier och provtagning.

USA eller Kina – vem kommer först?

Utvecklingen av det kinesiska rymdprogrammet går snabbt. Nasas chef Bill Nelson har sagt att Kina snart kommer att kunna placera taikonauter (kinesiska astronauter) på månen.

Medan den tidigare rymdkapplöpningen stod mellan USA och Sovjetunionen tävlar Nasa nu med Kina om att bli först med att sätta fotspår på månen på 2000-talet.

Kinesisk raket

Kina håller för närvarande på att utveckla superraketen Chang Zheng 9, som ska kunna frakta 53 ton gods till månen. Det är mer än de planerade versionerna av SLS klarar av.

© Stocktrek/Alamy/Imageselect/Shutterstock

Kina har redan gjort stora framsteg med sin egen rymdstation Tiangong och har även placerat en strövare på Mars.

Budskapet från Bill Nelson är därför att Nasa, utan att kompromissa med säkerheten, ska vara så aggressiva som möjligt, så att Kina inte passerar dem och når månen före USA.

Nasas ambition är att sända bemannade expeditioner till månen en gång om året samt att färdigställa månbasen, som är en viktig komponent i deras plan Moon to Mars, som går ut på att sända bemannade expeditioner till Mars utifrån erfarenheter man dragit av Artemisprogrammet.

Utforskning av månen gör det nämligen möjligt att testa redskap, verktyg och utrustning som kanske kan komma till användning på Mars, bland annat tekniker som ska göra det möjligt för människor att vistas där under längre perioder.

Astronauter på Månen

Artemisprogrammet är det första steget mot en ständigt bemannad månbas, där astronauter kan vistas i månader i sträck.

© NASA