Månen föddes när jorden var flytande
Månen fick sin form medan jorden fortfarande var ett moln av flytande och gasformig sten. Det är forskarnas senaste hypotes om vår kosmiska grannes födels..
För 4,5 miljarder år sedan träffades den unga jorden av en planet stor som Mars. Kollisionen slungade ut enorma mängder material i en bana runt jorden, och senare samlade sig de cirkulerande resterna till månen. Så lyder den gängse uppfattningen om månens födelse.
Nu har dock forskare från bland annat Harvard University i USA presenterat en uppseendeväckande ny hypotes om att det unga jordklotet vid kollisionen blev till ett jättelikt, roterande, ringformat moln av flytande och gasformig sten – som de kallar "synestia".
Flytande stenar blev till månen
Direkt efter kollisionen rådde det mycket högt tryck i molnet och temperaturer på 3000–4000 grader, men någonstans i molnet började det flytande materialet samla sig till ett objekt som skulle bli till månen.
Under loppet av bara några hundra år blev molnet kallare och krympte så att månen kom att kretsa utanför ringen av det material som samlades och återskapade jorden.
Enligt forskarna är det särskilt två saker som talar för hypotesen.
För det första kan den förklara varför månen har färre grundämnen som lätt kan bilda gas än jorden. Det beror på att temperaturen i det ringformade molnet var så hög att den typen av grundämnen inte kondenserades förrän månen hade bildats.
För det andra kan en synestia bildas utifrån många olika slags kollisioner mellan himlakroppar, vilket gör hypotesen mer sannolik.
Hittills har forskarna ansett att det krävts en helt speciell kollision mellan den unga jorden och en himlakropp av en helt bestämd storlek för att den måne vi har i dag skulle kunna ha bildats.
Månen formades i ett ringformat jordklot
När ett främmande klot kraschade in i jorden löste det upp vår jord som blev till ett hett, ringformat moln. I det bildades vår måne.
