Sedan mänskligheten uppfann skriften, har vi eftersträvat att bevara och förmedla kunskap till senare generationer. Nu ska företaget Lonestar Data Holding spara dessa kunskaper i databanker på månen.
Idén att skapa banker för framtiden är på inget sätt ny. Bland de mest kända finns Svalbard Global Seed Vault, även kallat Domedagsboxen. Där ligger mer än tre miljoner olika frön nedfrysta i händelse av krig, epidemier eller klimatförändringar.
År 2017 drabbades banken dock av översvämningar av smältvatten från permafrost, orsakade av klimatförändringar. Därför ska Lonestar nu bege sig till månen.
Databanker på månen
Projektet är sedan länge ute ur idéfasen och företaget kunde i april i år meddela att de två första expeditionerna till månen är färdiga.
Lonestar har nämligen fått plats ombord på Nasas kommersiella privata expeditioner till månen.
Den första uppskjutningen, Intuitive Machines 1, kommer att äga rum redan i slutet av 2022. Då ska Lonestar utföra en del inledande programvarutester, i vilka de ska lagra en liten mängd data på landaren i två veckor.
Därefter är planen att frakta den första fulla lasten till månen med Intuitive Machines 2 2023, som ska landa på månens sydpol. Förutom en avancerad isborr ska Lonestar ta med en lagerenhet stor som en bok, med plats för sexton terabyte data. Där ska de första testerna av upp- och nedladdning av data genomföras.
Eftersom månens ena sida konstant är tidvattenslåst mot jorden är det möjligt att upprätta en stabil och direkt kommunikation mellan jorden och månen. Vetenskapen har länge föreslagit att viktig kunskap om jorden kunde lagras på månen, men förhållandena på vår lilla granne kan bli en utmaning för datorservrar.
Förutom utmaningen med att inte ha någon personal som underhåller servrarna med jämna mellanrum, så växlar temperaturen på månen från 106 grader C på dagen till -183 grader på natten. Dessutom har månen inte någon atmosfär som kan skydda dess yta mot kosmisk strålning, som vi har här på jorden.
Bild från satelliten Lunar Reconnaissance Orbiter av en krater över området Mare Tranquillitatis, som visar ingången till ett av månens lavarör.
Lavarör ska skydda servrar
Dessa utmaningar har Lonestar-gruppen hittat en lösning på. De ska använda sig av månens underjordiska lavarör, som både kan erbjuda en stabil temperatur samt förhindra att massiv strålning drabbar servrarna.
Lavarören bildades för mellan 4,2 och 1,2 miljoner år sedan, då det förekom lavautbrott på månen.
På samma sätt som på jorden har utströmmande lava bildat underjordiska kanaler. Eftersom lavan på ytan har stelnat, så har lavan nedanför fortsatt att strömma vidare. Med tiden har dessa kanaler tömts och därmed bildat långa tunnlar.
Medan de två första expeditionerna med tester ska ske från månens yta, så är framtidsscenariot att robotar ska frakta ned servrar i lavarören.
Redan 2024 ska en server som rymmer fem petabyte (en biljard byte) transporteras dit och 2026 en server med 50 petabyte.
Förhoppningen är att datacentret via antenner från månens yta ska kunna leverera en datatrafik till och från månen med en hastighet på femton gigabyte i sekunden.