OM MÅNEN
Jorden ligger inte i mitten av månens bana. Och banan är inte heller cirkelformad. Banan är i själva verket ellipsformad och jorden befinner sig strax bredvid ellipsens mitt.
Orsaken till denna skevhet är att månen inte förflyttar sig med samma hastighet som den med vilken den faller mot jorden.
På en punkt i sin bana får månen upp farten och rör sig därför bort från jorden. Jordens gravitationskraft drar dock i den så att den förlorar fart.
Till slut blir hastigheten så låg att månen faller tillbaka mot jorden. På vägen får jordens gravitationskraft månen att accelerera. När månen rundar jorden har den fått upp farten igen så att den kan röra sig bort från jorden.

Månens bana runt jorden är ellipsformad och därför varierar avståndet mellan de båda himlakropparna. Just nu befinner sig månen nära jorden – och detaljerna på dess yta syns tydligt.
När månen är närmast jorden i denna månatliga cykel upptar den cirka 14 procent större plats på himlen än när den befinner sig på den mest avlägsna punkten i sin bana. Därför har du chansen att med en helt vanlig kikare närstudera dess yta som är fylld av meteoritkratrar, bergskedjor, raviner och slätter.
Rikta blicken mot kanten av månens upplysta sida där kratrar och berg kastar långa skuggor som får dem att framträda tydligt.
Följ i astronauternas fotspår
Ta fram kikaren och titta närmare på månens största sevärdheter – som den enorma, blå lavaslätten som Apollo 11 landade på 1969.

Liten planet träffade Månen
En 250 kilometer bred protoplanet träffade månen för fyra miljarder år sedan. Kratern fylldes sedan med lava som nu har stelnat.
Meteor spred linjer av stoft
För 108 miljoner år sedan slog en meteorit ned och kastade ut stoft i långa banor, som sträcker sig upp till 1 500 kilometer från kratern.
Apollo 11 landade på blå lavaslätt
Apollo 11 landade 1969 i den södra delen av en krater fylld med stelnad lava. Lavans höga metallhalt ger den en svagt blåaktig färg.
MÅNGUIDE

GÖR SÅ HÄR
VAR OCH NÄR?
Gå ut efter mörkrets inbrott den 14 juni. Månen står ytterst lågt på himlen i sydlig eller sydostlig riktning. För att se det måste du ha fri sikt över horisonten, exempelvis från en kulle.
SYNLIGHET?
En vanlig handkikare ger en markant klarare bild av månen än vad du kan se med blotta ögat. Den avslöjar små detaljer som annars är osynliga.
Om du har ett teleskop utan motor ska du rikta det mot månens högra kant. Sedan kan du följa med medan månen långsamt förflyttar sig över ditt synfält. Teleskopet avslöjar extremt fina detaljer av månens yta.
Mer om månen
Månen föddes med en smäll
4,5 miljarder år – så gammal är månen. Däremot vet astronomerna fortfarande inte exakt hur jordens följeslagare föddes.
De flesta menar att månen bildades när ett föremål stort som Mars kolliderade med den unga jorden och rev loss en stor bit av vår planet.
Det finns dock andra teorier som förklarar hur jorden fick sin måne. En teori är att de bildades samtidigt i den så kallade protoplanetariska skivan.
En annan är att jordens gravitation har fångat in månen.

Månen i siffror
16,5 procent
av din normala tyngd väger du på månen eftersom den låga massan ger en svagare gravitation.
3 475 kilometer
är månens diameter. Det gör den till den femte största satelliten i solsystemet.
3,8 centimeter
rör sig månen bort från jorden varje år. Om femmiljarder år kommer det därför att ta den 29 dagar att kretsa runt jorden, att jämföra med 27 dagar i dag.
Tolv människor
har hittills besökt månen. Samtliga har varit amerikanska astronauter.
Tre skikt
med olika sammansättning består månen av. Längst in finns en liten kärna som omges av en mantel och en skorpa.
500 000 kratrar
med en diameter på mer än en kilometer efter asteroider och meteoriter finns över hela månens yta.
UTFORSKNINGEN
Efter andra världskriget utvecklade de två supermakterna – USA och Sovjetunionen – raketteknik för att kunna skicka missiler mot varandra.
Med tiden upptäckte de två nationerna att tekniken också kunde ta dem ut i rymden. Maktdemonstrationen kulminerade i en månkapplöpning som Sovjetunionen ledde i många år, men som USA vann 1969.

Den 20 juli 1969 blev Buzz Aldrin den andra människan någonsin som gick på månen.
MILSTOLPE
1959: Första rymdfarkosten flyger nära månen
Den sovjetiska rymdsonden Luna 3 passerar månen på 6 500 kilometers höjd. Under sin resa tar sonden de första bilderna av månens baksida.

1966: Farkost landar med full kontroll
I februari 1966 genomför Sovjetunionens Luna 9 en landning på månen. Det är den första kontrollerade landningen på en främmande planet.

1966: Sovjetisk farkost går i omloppsbana
Luna 10 går i omloppsbana runt månen i april 1966 och kretsar inom loppet av två månader 460 gånger runt månen och skickar hem data till jorden 219 gånger.

1969: Amerikanarna landar på månen
Den 20 juli 1969 beträder två amerikanska astronauter månen för första gången. Under 21 timmar samlar de in prover och inleder olika experiment.

1970: Första provet hämtat av en robot
Efter fem fiaskon lyckades Sovjetunionen 1970 att få sin robotfarkost Luna 16 att samla in ett månprov och föra hem det till jorden igen.

1971: Månbil kör i 12 km/h
Det första fordonet anländer till månen 1971 med USA:s Apollo 15. Med en topphastighet på tolv kilometer i timmen ger den astronauterna större räckvidd.

1990: Tredje nationen besöker månen
Efter tre årtionden där bara USA och Sovjetunionen besökt månen lyckades Japan 1990 landa en sond på månen. Sedan dess har flera länder följt efter.

FRAMTIDEN
Tillbaka till månen
Efter en period med få expeditioner till månen har rymdfartsorganisationerna på senare år återigen fått upp ögonen för vår granne.
Den här gången är USA och Ryssland inte ensamma. Bara under 2020–2021 planeras cirka 19 expeditioner till månen.

Efter många års lugn är nu en armé av farkoster på väg till månen.
Utöver nationer som Kina och Japan vill även flera privata månfarare vara med i spelet.
Den amerikanska rymdfartsorganisationen Nasa har dock kommit längst i sina månplaner.
Där arbetar ingenjörer just nu med att bygga en bas som inom det kommande decenniet ska kretsa runt månen.

Turister ska på långresa
SpaceX ska skicka en miljardär och åtta andra civila personer på en veckolång resa runt månen.
Första kvinnan på månen
2025 ska Nasa ta människor till månen för första gången sedan 1972 – däribland den första kvinnan.
Bas banar vägen till Mars
Under 2020-talet ska Nasa bygga Lunar Orbital Platform-Gateway. Basen ska vara en språngbräda för bland annat resor till Mars.