Shutterstock

Kom nära månens kratrar och slätter

Månen är närmare än den brukar och du kan gå på upptäcktsfärd i höga bergskedjor, enorma meteorkratrar och en urgammal, blå lavaslätt – med en helt vanlig kikare.

OM MÅNEN

Jorden ligger inte i mitten av månens bana. Och banan är inte heller cirkelformad. Banan är i själva verket ellipsformad och jorden befinner sig strax bredvid ellipsens mitt.

Orsaken till denna skevhet är att månen inte förflyttar sig med samma hastighet som den med vilken den faller mot jorden.

På en punkt i sin bana får månen upp farten och rör sig därför bort från jorden. Jordens gravitationskraft drar dock i den så att den förlorar fart.

Till slut blir hastigheten så låg att månen faller tillbaka mot jorden. På vägen får jordens gravitationskraft månen att accelerera. När månen rundar jorden har den fått upp farten igen så att den kan röra sig bort från jorden.

Månens bana runt jorden är ellipsformad och därför varierar avståndet mellan de båda himlakropparna. Just nu befinner sig månen nära jorden – och detaljerna på dess yta syns tydligt.

© Wikipedia

När månen är närmast jorden i denna månatliga cykel upptar den cirka 14 procent större plats på himlen än när den befinner sig på den mest avlägsna punkten i sin bana. Därför har du chansen att med en helt vanlig kikare närstudera dess yta som är fylld av meteoritkratrar, bergskedjor, raviner och slätter.

Rikta blicken mot kanten av månens upplysta sida där kratrar och berg kastar långa skuggor som får dem att framträda tydligt.

Följ i astronauternas fotspår

Ta fram kikaren och titta närmare på månens största sevärdheter – som den enorma, blå lavaslätten som Apollo 11 landade på 1969.

Liten planet träffade Månen

En 250 kilometer bred protoplanet träffade månen för fyra miljarder år sedan. Kratern fylldes sedan med lava som nu har stelnat.

Meteor spred linjer av stoft

För 108 miljoner år sedan slog en meteorit ned och kastade ut stoft i långa banor, som sträcker sig upp till 1 500 kilometer från kratern.

Apollo 11 landade på blå lavaslätt

Apollo 11 landade 1969 i den södra delen av en krater fylld med stelnad lava. Lavans höga metallhalt ger den en svagt blåaktig färg.

© Shutterstock

MÅNGUIDE

©

GÖR SÅ HÄR

VAR OCH NÄR?

Gå ut efter mörkrets inbrott den 14 juni. Månen står ytterst lågt på himlen i sydlig eller sydostlig riktning. För att se det måste du ha fri sikt över horisonten, exempelvis från en kulle.

SYNLIGHET?

En vanlig handkikare ger en markant klarare bild av månen än vad du kan se med blotta ögat. Den avslöjar små detaljer som annars är osynliga.

Om du har ett teleskop utan motor ska du rikta det mot månens högra kant. Sedan kan du följa med medan månen långsamt förflyttar sig över ditt synfält. Teleskopet avslöjar extremt fina detaljer av månens yta.

Mer om månen

Månen föddes med en smäll

4,5 miljarder år – så gammal är månen. Däremot vet astronomerna fortfarande inte exakt hur jordens följeslagare föddes.

De flesta menar att månen bildades när ett föremål stort som Mars kolliderade med den unga jorden och rev loss en stor bit av vår planet.

Det finns dock andra teorier som förklarar hur jorden fick sin måne. En teori är att de bildades samtidigt i den så kallade protoplanetariska skivan.

En annan är att jordens gravitation har fångat in månen.

© Shutterstock

Månen i siffror

16,5 procent

av din normala tyngd väger du på månen eftersom den låga massan ger en svagare gravitation.

3 475 kilometer

är månens diameter. Det gör den till den femte största satelliten i solsystemet.

3,8 centimeter

rör sig månen bort från jorden varje år. Om femmiljarder år kommer det därför att ta den 29 dagar att kretsa runt jorden, att jämföra med 27 dagar i dag.

Tolv människor

har hittills besökt månen. Samtliga har varit amerikanska astronauter.

Tre skikt

med olika sammansättning består månen av. Längst in finns en liten kärna som omges av en mantel och en skorpa.

500 000 kratrar

med en diameter på mer än en kilometer efter asteroider och meteoriter finns över hela månens yta.

UTFORSKNINGEN

Efter andra världskriget utvecklade de två supermakterna – USA och Sovjetunionen – raketteknik för att kunna skicka missiler mot varandra.

Med tiden upptäckte de två nationerna att tekniken också kunde ta dem ut i rymden. Maktdemonstrationen kulminerade i en månkapplöpning som Sovjetunionen ledde i många år, men som USA vann 1969.

Den 20 juli 1969 blev Buzz Aldrin den andra människan någonsin som gick på månen.

© NASA

MILSTOLPE

FRAMTIDEN

Tillbaka till månen

Efter en period med få expeditioner till månen har rymdfartsorganisationerna på senare år återigen fått upp ögonen för vår granne.

Den här gången är USA och Ryssland inte ensamma. Bara under 2020–2021 planeras cirka 19 expeditioner till månen.

Efter många års lugn är nu en armé av farkoster på väg till månen.

© Claus Lunau

Utöver nationer som Kina och Japan vill även flera privata månfarare vara med i spelet.

Den amerikanska rymdfartsorganisationen Nasa har dock kommit längst i sina månplaner.

Där arbetar ingenjörer just nu med att bygga en bas som inom det kommande decenniet ska kretsa runt månen.

© SPACEX

Turister ska på långresa

SpaceX ska skicka en miljardär och åtta andra civila personer på en veckolång resa runt månen.

Första kvinnan på månen

2025 ska Nasa ta människor till månen för första gången sedan 1972 – däribland den första kvinnan.

Bas banar vägen till Mars

Under 2020-talet ska Nasa bygga Lunar Orbital Platform-Gateway. Basen ska vara en språngbräda för bland annat resor till Mars.