Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Kom nära månens kratrar och slätter

MÅNGUIDE: Tack vare månens skeva bana runt jorden kan du i mitten av juni komma extra nära det silvergrå klotet. Med en helt vanlig handkikare kan du gå på upptäckts­färd i höga bergskedjor, djupa raviner och gigantiska ­meteoritkratrar fyllda av urgammal, blå lava.

Shutterstock

OM MÅNEN

Jorden ligger inte i mitten av månens bana. Och banan är inte heller cirkelformad. Banan är i själva verket ellipsformad och jorden befinner sig strax bredvid ellipsens mitt.

Orsaken till denna skevhet är att månen inte förflyttar sig med samma hastighet som den med vilken den faller mot jorden.

På en punkt i sin bana får månen upp farten och rör sig därför bort från jorden. Jordens gravitationskraft drar dock i den så att den förlorar fart.

Till slut blir hastigheten så låg att månen faller tillbaka mot jorden. På vägen får jordens gravitationskraft månen att accelerera. När månen rundar jorden har den fått upp farten igen så att den kan röra sig bort från jorden.

Månens bana runt jorden är ellipsformad och därför varierar avståndet mellan de båda himlakropparna. Just nu befinner sig månen nära jorden – och detaljerna på dess yta syns tydligt.

© Wikipedia

När månen är närmast jorden i denna månatliga cykel upptar den cirka 14 procent större plats på himlen än när den befinner sig på den mest avlägsna punkten i sin bana. Därför har du chansen att med en helt vanlig kikare närstudera dess yta som är fylld av meteoritkratrar, bergskedjor, raviner och slätter.

Rikta blicken mot kanten av månens upplysta sida där kratrar och berg kastar långa skuggor som får dem att framträda tydligt.

Följ i astronauternas fotspår

1 / 3

Ta fram kikaren och titta närmare på månens största sevärdheter – som den enorma, blå lavaslätten som Apollo 11 landade på 1969.

© Shutterstock

MÅNGUIDE

GÖR SÅ HÄR

  • VAR OCH NÄR?

    Gå ut efter mörkrets inbrott den 30 juni. Vid elvatiden på kvällen står månen lågt på himlen i sydlig riktning och syns tydligt – även från en stad. Därefter förflyttar den sig nedåt och västerut.

  • SYNLIGHET?

    En vanlig handkikare ger en markant klarare bild av månen än vad du kan se med blotta ögat. Den avslöjar små detaljer som annars är osynliga.

    Om du har ett teleskop utan motor ska du rikta det mot månens högra kant. Sedan kan du följa med medan månen långsamt förflyttar sig över ditt synfält. Teleskopet avslöjar extremt fina detaljer av månens yta.

Mer om månen

Månen föddes med en smäll

4,5 miljarder år – så gammal är månen. Däremot vet astronomerna fortfarande inte exakt hur jordens följeslagare föddes.

De flesta menar att månen bildades när ett föremål stort som Mars kolliderade med den unga jorden och rev loss en stor bit av vår planet.

Det finns dock andra teorier som förklarar hur jorden fick sin måne. En teori är att de bildades samtidigt i den så kallade protoplanetariska skivan.

En annan är att jordens gravitation har fångat in månen.

© Shutterstock

Månen i siffror

  • 16,5 procent

    av din normala tyngd väger du på månen eftersom den låga massan ger en svagare gravitation.

  • 3 475 kilometer

    är månens diameter. Det gör den till den femte största satelliten i solsystemet.

  • 3,8 centimeter

    rör sig månen bort från jorden varje år. Om femmiljarder år kommer det därför att ta den 29 dagar att kretsa runt jorden, att jämföra med 27 dagar i dag.

  • Tolv människor

    har hittills besökt månen. Samtliga har varit amerikanska astronauter.

  • Tre skikt

    med olika sammansättning består månen av. Längst in finns en liten kärna som omges av en mantel och en skorpa.

  • 500 000 kratrar

    med en diameter på mer än en kilometer efter asteroider och meteoriter finns över hela månens yta.

UTFORSKNINGEN

Efter andra världskriget utvecklade de två supermakterna – USA och Sovjetunionen – raketteknik för att kunna skicka missiler mot varandra.

Med tiden upptäckte de två nationerna att tekniken också kunde ta dem ut i rymden. Maktdemonstrationen kulminerade i en månkapplöpning som Sovjetunionen ledde i många år, men som USA vann 1969.

Den 20 juli 1969 blev Buzz Aldrin den andra människan någonsin som gick på månen.

© NASA

MILSTOLPE

  • © Sputnik Images

    1959: Första rymdfarkosten flyger nära månen

    Den sovjetiska rymdsonden Luna 3 passerar månen på 6 500 kilometers höjd. Under sin resa tar sonden de första bilderna av månens baksida.

  • © DETLEV VAN RAVENSWAAY/SPL

    1966: Farkost landar med full kontroll

    I februari 1966 genomför Sovjetunionens Luna 9 en landning på månen. Det är den första kontrollerade landningen på en främmande planet.

  • © Sputnik Images

    1966: Sovjetisk farkost går i omloppsbana

    Luna 10 går i omloppsbana runt månen i april 1966 och kretsar inom loppet av två månader 460 gånger runt månen och skickar hem data till jorden 219 gånger.

  • © NASA

    1969: Amerikanarna landar på månen

    Den 20 juli 1969 beträder två amerikanska astronauter månen för första gången. Under 21 timmar samlar de in prover och inleder olika experiment.

  • © Bembmv

    1970: Första provet hämtat av en robot

    Efter fem fiaskon lyckades Sovjetunionen 1970 att få sin robotfarkost Luna 16 att samla in ett månprov och föra hem det till jorden igen.

  • © NASA

    1971: Månbil kör i 12 km/h

    Det första fordonet anländer till månen 1971 med USA:s Apollo 15. Med en topphastighet på tolv kilometer i timmen ger den astronauterna större räckvidd.

  • © NASA

    1990: Tredje nationen besöker månen

    Efter tre årtionden där bara USA och Sovjetunionen besökt månen lyckades Japan 1990 landa en sond på månen. Sedan dess har flera länder följt efter.

FRAMTIDEN

Tillbaka till månen

Efter en period med få expeditioner till månen har rymdfartsorganisationerna på senare år återigen fått upp ögonen för vår granne.

Den här gången är USA och Ryssland inte ensamma. Bara under 2020–2021 planeras cirka 19 expeditioner till månen.

Efter många års lugn är nu en armé av farkoster på väg till månen.

© Claus Lunau

Utöver nationer som Kina och Japan vill även flera privata månfarare vara med i spelet. Den amerikanska rymdfartsorganisationen Nasa har dock kommit längst i sina månplaner.

Just nu utvecklar Nasa en bas som från och med detta decenniet är tänkt att kretsa runt månen.

© SPACEX

  • Privata aktörer intar månen

    Flera privata farkoster är på väg till månen. Lunar Outpost och Harvest Moon ska båda ta prover på månens sydpol.

  • Turister på långresa

    Om bara några år planerar SpaceX att skicka två personer på en veckolång resa runt månen i rymdkapseln Dragon.

  • Bas banar vägen till Mars

    Under 2020-talet ska Nasa bygga Lunar Orbital Platform-Gateway. Basen ska vara en språngbräda för bland annat resor till Mars.

Läs också:

fullmåne
Månen

FULLMÅNE – Månen lyser upp natthimlen

4 minuter
Månen

Nasa ska bygga permanent koloni på månen

12 minuter
Månen

Är månen på väg bort från jorden?

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj