Kapplöpningen om att kolonisera månen har tagit fart på allvar, sedan Kina nyligen kunde rapportera att de har hittat ett nytt material på jordens närmaste granne.
Det nya materialet har fått namnet Changesite-(Y) efter den kinesiska mångudinnan Chang'e, som även Kinas månexpeditioner är uppkallade efter.
Changesite-(Y) är ett fosfatmineral med en radie på tio mikrometer, format som en genomskinlig kristallpelare.
Närbild av en kristall av ett nytt månmineral, som har fått namnet Changesite-(Y).
Det är dock inte kristallen som har fångat omvärldens uppmärksamhet, utan upptäckten av en sällsynt isotop som befann sig vidan om mineralet: Helium-3.
Det rapporterar The International Mineralogical Association enligt Kinas statskontrollerade Global Times.
Kvadraten anger Chang'e 5-landaren på de öde slätterna i Oceanus Procellarum, även kallat Stormhavet, den 2 december 2020. Den ljusa pricken är landaren.
Hittad i månjord
Det är prover från Kinas Kinas Chang'e-5-månuppdrag, som redan 2020 förde tillbaka jord från månen till jorden. Det var första gången jord från månen hamnade på jorden sedan 1976.
Proverna har samlats in drygt 6,5 meter under månens yta i ett område, som tros ha haft vulkanisk aktivitet för 1,2 miljarder år sedan.
Det här är två jordprover från Chang'e 5-månuppdrag. Landaren samlade in sammanlagt 1,73 kilo månjord. Det är i dem det nya fosfatmineralet Changesite-(Y) har upptäckts.
Mellan dessa sten- och jordprover kunde forskare från Beijing Research Institute of Uranium Geology identifiera fosfatmineralet Changesite-(Y).
Mineralet Changesite-(Y) är bara den sjätte organiska formationen som har hittats på månen av människor, sedan de första månproverna samlades in under Apollo 11-expeditionen 1969.
Fosfat är vanligt förekommande på jorden som ett viktigt element i växters tillväxt, men det har ännu inte hittats i kristallform på vår planet. Bara det gör denna upptäckt så intressant.
Därefter delades mineralet upp i 140 000 minimala partiklar, som sedan analyserades genom ett flertal avancerade mineralogiska metoder.
Genväg till ren fusionsenergi
Även om det nya mineralet har fångat forskarna uppmärksamhet världen över, så är det fyndet av ett eftertraktat ämne som står i centrum: Helium-3. Isotopen fanns i samma jordprover som Changesite-(Y).
Det har länge varit känt att helium-3 finns på månen. Helium-3, som är en variant av grundämnet helium, är ytterst sällsynt på jorden – men inte på vår granne.
Till skillnad från jorden har månen inte en skyddande atmosfär eller något magnetfält. Därför har den bombarderats av massiva solvindar innehållande helium-3.
Det som gör helium-3 attraktivt är dess förmåga att skapa energi. Och det krävs inga större mängder för att täcka hela jordens energibehov.
Även om tekniken inte står redo ännu, så kan helium-3 användas som bränsle i framtidens fusionsreaktorer.
Och i motsats till dagens fusionsreaktorer orsakar helium-3 inte några radioaktiva avfallsämnen, som det blir svårt att hantera.
I dag använder fusionsreaktorer tritium och deuterium, som tyvärr skapar biprodukter som är näst intill omöjliga att bryta ned. Eftersom de är svåra att inkapsla förlorar reaktorerna också mer energi än de utvinner.
Med helium-3 kommer energin med andra ord att bli mer effektiv, varaktig och ren, eftersom det är det enda stabila grundämnet som fler protoner än neutroner.
På bilden avskiljs månlandaren Chang'e-5 från sin raket. Det är landaren som har fört med jordproverna med det nya mineralet tillbaka till jorden.
Eftersom helium-3 är lätt att utvinna från månens yta, funderar nu flera större nationer på hur de kan starta gruvdrift på månen för att utvinna den sällsynta isotopen.
Kina planerar redan att skicka tre obemannade expeditioner till månen inom de närmaste tio åren för att undersöka möjligheterna att skapa en månkoloni.
Utöver upptäckten av helium-3 kan bergen också fylla ett viktigt hål i forskarnas historia om månen för mellan en miljard till tre miljarder år sedan.