Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen slutade för många år sedan, men nu är en ny kapplöpning i full gång: Vem bosätter sig först på månen?
Nasas enorma månraket Space Launch System (SLS) gjorde sin första flygtur tidigare i år. Men flera andra länder närmar sig med stormsteg – med nya månexpeditioner på ritbordet.
Men vad kännetecknar de olika rymdprogrammen och hur långt har de kommit? Här får du en överblick över den nya rymdkapplöpningen.
5: Indien
Status: Ett steg bakom de ledande rymdnationerna
Indien ska skicka månlandaren Chandrayaan-3 till månen 2023. Farkosten byggs på samma sätt som föregångaren på bilden, Chandrayaan-2.
Raket och månlandare är på gång
Indierna är i full färd med att utveckla en version av sin GSLV-raket som kan ta med människor ut i rymden, och inom ett par år planerar de en obemannad månlandning.
- Tidigare: År 2008 lyckades indierna placera rymdsonden Chandrayaan-1 i omlopp runt månen. Mätningar från satelliten har avslöjat att det finns vattenmolekyler i måndammet och is vid månens poler.
- Nu: Efter en misslyckad månlandning 2019 är nu Chandrayaan-3, den tredje fasen av Chandrayaanprogrammet, med månlandaren Vikram snart klar att skjutas upp. Vikram ska landa vid månens sydpol 2023.
- Framtiden: Indien planerar att besöka månens sydpol ännu en gång 2025 med expeditionen LUPEX, som är ett samarbete med det japanska rymdorganet, som bidrar med en liten månbil.
4: Japan
Status: Beroende av samarbete med större nationer
Det japanska företaget Ispace ligger bakom månlandaren, som enligt planen ska resa till månen med månprogrammet Hakuto-R i slutet av 2022.
Astronaut liftar med Nasa
Den privata rymdfartsindustrin växer i Japan, där i synnerhet företaget Ispace satsar på månen. Dessutom ska det japanska rymdorganet, JAXA, försöka skicka en japan till månen med det amerikanska Artemisprogrammet under 2030-talet.
- Tidigare: I början av 1990-talet placerade japanerna rymdsonden Hiten i omlopp runt månen. År 2007 upprepade de bedriften med den större satelliten SELENE. Mätningar från SELENE avslöjade lavarör under månens yta.
- Nu: Med projektet Hakuto-R ska Ispace försöka skicka flera landare och månbilar till månen. I slutet av 2022 planeras den första japanska månlandaren placera den lilla arabiska månbilen Rashid på månytan.
- Framtiden: JAXA arbetar på rymdstationen Gateway och den framtida internationella månbasen, tillsammans med amerikanska Nasa, kanadensiska CSA och det Europeiska rymdorganet, Esa.
3: Ryssland
Status: Väletablerad rymdnation med förnyat fokus på månen
Månprogrammet Luna pågick från 1959 till 1976 och stod för många nya upptäckter. Nu ska Ryssland återuppta månutforskningen med Luna 25.
Ryssarna återupptar månprogram
I början av rymdåldern låg Sovjetunionen bakom både den första satelliten i omlopp och den första människan i rymden. Men rakettypen N1, som skulle transportera människor till månen, exploderade gång på gång, och kosmonauterna kom aldrig i väg.
- Tidigare: Fram till 1976 gjorde Sovjetunionen ett flertal månlandningar med Lunaprogrammet. Det blev också ett par små månbilar och de lyckades föra med måndamm tillbaka till jorden.
- Nu: Efter Sovjetunionens fall 1991 har Ryssland fokuserat på rymdstationen ISS, men med månlandaren Luna 25, som enligt planen ska skjutas upp under 2023, återupptar de utforskningen av månen.
- Framtiden: Flera obemannade månlandningsexpeditioner inom Lunaprogrammet är under förberedning, och liksom USA vill Ryssland utforska månens sydpol. Målet är att uppföra en månbas i samarbete med Kina.
2: Kina
Status: Hack i häl på USA
Kinas femte månresa hette Chang’e 5 och förde med damm och grus från månens yta tillbaka till jorden.
Ny raket ska komma i kapp USA
Under de senaste årtiondena har Kina blivit en stormakt inom rymdfart. Kineserna har nu sin egen bemannade rymdstation i omlopp runt jorden, och månen spelar en stor roll i deras rymdprogram.
- Tidigare: År 2007 lyckades Kina placera rymdsonden Chang’e 1 i omlopp runt månen och sedan dess har det blivit fler satelliter, tre lyckade landningar samt månbilarna Yutu-1 och Yutu-2.
- Nu: Yutu-2 har nu tillryggalagt mer än en kilometer på månens baksida. Rymdsonden Chang’e 5 har fört 1,7 kilo damm och grus från månens yta tillbaka till jorden, där det ny analyseras.
- Framtiden: Kina är i färd med att utveckla raketen Chang Zheng 9, som ska föra människor till månen på 2030-talet. Kineserna ska bygga upp en forskningsstation på månen i samarbete med Ryssland.
1: USA
Status: Fortsatt ledare inom samtliga parametrar
Space Launch System (SLS) blir ännu kraftfullare än Saturn V, som skickade astronauter till månen inom Apolloprojektet.
Amerikanerna har tekniskt försprång
USA har sedan rymdkapplöpningen med Sovjetunionen bibehållit sitt försprång i rymden, och just nu tyder allting på att nästa astronaut på månen är en amerikan.
- Tidigare: Efter Apolloprogrammets sex bemannade månlandningar under 1969-1972 har Nasa inte besökt månens yta. I stället har månen studerats med hjälp av ett flertal satelliter.
- Nu: Sedan 2009 har sonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) kretsat runt månen och kartlagt den i hög detaljgrad. Åtskilliga privata månlandare och robotar står och väntar på att skjutas upp.
- Framtiden: Ett flertal Artemis-uppdrag ska föra astronauter till månen och till rymdstationen Gateway, som ska ligga i omlopp runt månen. USA ska etablera en månbas i samarbete med Europa, Japan och Kanada.