Månen upplyst mot mörk bakgrund

Kan teleskop se fotspår på månen?

År 1969 gick Apollo 11:s astronauter på månen, men kan vi fortfarande se spår efter expeditionen med teleskop?

År 1969 gick Apollo 11:s astronauter på månen, men kan vi fortfarande se spår efter expeditionen med teleskop?

Shutterstock

Teleskop på jorden kan inte se de föremål som lämnades kvar på månen av Apolloexpeditionerna. För det är föremålen alltför små.

Inte ens Hubbleteleskopet kan se Apolloexpeditionernas föremål på månytan. För att det skulle vara möjligt hade föremålen behövt vara nästan 100 meter långa, men det största föremålet är bara drygt 5 x 4 meter.

Sonden Lunar Reconnaissance Orbiter, som ligger i omloppsbana runt månen, kommer dock så nära som 24 kilometer från ytan, och år 2012 fotograferade sonden ett antal landningsplatser från olika månexpeditioner.

Bilderna av Apollo 11:s landningsområde visar tydligt flera kvarlämnade föremål, bland annat en mätare som skickade data om månskalv till jorden och några av Neil Armstrongs fotspår från en exkursion till Little West Crater, cirka 50 meter bort, som han gjorde på eget bevåg – det längsta en astronaut har gått bort från en landningsplats.

Kvarlämnade föremål på månen

Armstrong och Aldrins första steg på månen är de mörka spåren runt månlandningsmodulen (LM), laserreflektorn (LRRR) och seismometern (PSEP).

© NASA

Apollo 11 lämnade efter sig utrustning och fotspår

Laserreflex

Reflekterar laserstrålar från jorden, så att forskarna kan beräkna avståndet till månen.

Landningsmodul

Resterna av landningsfarkosten, som frånkopplades när astronauterna lämnade månen.

Seismograf

Den här utrustningen mätte månskalv och skickade hem data i tre veckor.

Fotspår

Spår efter Neil Armstrongs promenad till en krater 50 meter från landningsplatsen.

Sonden återvände vid flera tillfällen till landningsplatserna och tog bilder ur samma vinkel vid olika solhöjd och kunde på så vis följa skuggorna från de kvarlämnade föremålen.

De flesta flaggor som astronauterna satte ner stod kvar på månens yta.

Det förvånade forskarna, eftersom de inte hade räknat med att flaggorna skulle hålla i mer än 40 år, med tanke på temperaturväxlingarna på flera hundra grader, vakuumet och solens starka uv-strålning.

Det är bara den allra första flaggan, som sattes ner av Neil Armstrong, som inte står kvar. Den blåste omkull av avgaserna när astronauterna lättade från månen.