Vad är fullmåne?
Månen har fyra så kallade månfaser beroende på var den är placerad i förhållande till solen och jorden. Fullmåne är en av faserna. Vid fullmåne ligger jorden mellan månen och solen, och vänder därför hela sin belysta sida mot oss.
Med undantag av månförmörkelser är månen alltid mer eller mindre belyst av solen. När vi har fullmåne är ljuset tydligast, medan det vid månfasen nymåne är som svagast.
Månens placering i förhållande till solen och jorden avgör hur månen ser ut från jorden. När jorden ligger mellan solen och månen har vi fullmåne, och när månen är närmast solen har vi nymåne. Faserna däremellan kallas halvmåne, som kan vara tilltagande eller avtagande beroende på om vi är på väg mot fullmåne eller nymåne.
När är det fullmåne?
Fullmåne är inte något sällsynt fenomen, och därför kan vi ofta se en fullmåne från jorden.
Det tar månen 29,53059 dagar att gå igenom sina fyra faser. Det innebär att vi har en fullmåne minst en gång i månaden.
Nästa fullmåne i Sverige inträffar den 26 maj 2021.
När vi får två fullmånar inom samma månad, exempelvis i oktober 2020, kallas det Blue Moon eller "blå måne". Fenomenet uppträder ungefär vart 2,5 år.
Den speciella dubbla fullmånen är dock, trots sitt namn, inte blå. Månen kan ibland få en blå nyans, exempelvis efter vulkanutbrott eller skogsbrand, då aska virvlar upp i atmosfären och sprider solens röda ljus.
Se fullmånen på nära håll
Det är 384 000 kilometer till månen, men med vår kraftiga handkikare kommer du riktigt nära månens meteorkratrar och bergskedjor.
Du får en egen kikare och en prenumeration på Illustrerad Vetenskap för ENDAST 99,50 kronor. Du sparar 919 kronor. Klicka här för att komma till kanonerbjudandet.
Fullmånekalender 2021
Se när vi i Sverige har fullmåne i fullmånekalendern nedan.
- Den 26 maj - kl. 13:13 (supermåne)
- Den 24 juni - kl. 20:39
- Den 24 juli - kl. 04:36
- Den 22 augusti - kl. 14:01
- Den 21 september - kl. 01:54
- Den 20 oktober - kl. 16:56
- Den 19 november - kl. 09:57 (Penumbral månförmörkelse samt mikromåne)
- Den 19 december - kl. 05:35 (Mikromåne)
Supermånar och mikromånar
I Sverige kan nästa supermåne ses den 26 maj 2021.
En supermåne uppstår när vi har fullmåne och månen också befinner sig som närmast jorden i sin bana runt den. Vid supermåne verkar fullmånen vara större än vanligt.
Motsatsen till en supermåne är en mikromåne. Då har vi fullmåne och månen befinner sig som längst bort från jorden i sin bana runt den. Du kan uppleva en mikromåne den 19 november 2021 och den 19 december 2021.
Den 19 november 2021 kan du också uppleva en så kallad penumbral månförmörkelse, då månen ser mörkare ut än vanligtvis.
Från jorden sett är storleksskillnaden på en supermåne och en mikromåne cirka 14 procent medan skillnaden i ljusstyrka är hela 30 procent.
Älskar du stjärnfall? Använd vår stjärnfallskalender 2021 så är du alltid uppdaterad på årets meteorsvärmar.
Rödaktig fullmåne lyser under sommar och höst
När vi närmar oss sommarsolståndet kan vi uppfatta fullmånens färg som orangeröd.
Fenomenet kallas jordgubbsmåne och den orange färgen uppstår eftersom månljuset under denna period passerar genom ett förhållandevis tjockt lager atmosfär innan det når fram till oss på jorden. På vägen sprids det blå ljuset i alla riktningar, och därför är det ljus som når fram till ögat främst det rödaktiga.
Det rödaktiga fenomenet syns också vid höstdagjämningen. Då kallas den speciella fullmånen dock höstmåne i stället för jordgubbsmåne.
Namnet jordgubbsmåne sägs komma från algonkinerna, en ursprungsbefolkning i Nordamerika, som vid denna fullmåne skördade jordgubbar. Namnet har sedan spritt sig till stora delar av världen.
Kan fullmåne påverka din sömn?
Fullmånen och månens faser har länge beskyllts för att störa vår nattsömn. De flesta undersökningar inom området har trot s det avvisat påståendena.
2015 visade exempelvis en schweizisk studie med 2 000 testpersoner inga tecken på att fullmåne gav mindre eller sämre sömn jämfört med andra månfaser.
Men nu pekar ett försök från University of Washington i USA åt motsatt håll.
98 personer i tre grupper av ursprungsbefolkningen i den argentinska provinsen Formosa deltog i experimentet där de utrustades med en mätare runt handleden. Mätaren registrerade deras sömn och vakna tid.
Grupperna med testpersoner valdes eftersom de hade varierande tillgång till elektriskt ljus. En grupp hade ingen tillgång, den andra hade begränsad tillgång och den tredje hade full tillgång.
Resultatet visade att gruppen utan tillgång till elektriskt ljus påverkades mest av månens faser. Det är rimligt, eftersom månskenet är som starkast vid fullmåne är det naturligt att lägga sig senare där. För denna grupp var sömnen upp till 58 minuter kortare under nätterna fram till fullmåne. För de andra två grupperna var månens påverkan mindre, men fortfarande påtaglig.
Forskarna upprepade experimentet med 464 studenter i staden Seattle, USA, där månens ljus drunknade i artificiellt ljus – men även här fann de tydliga svängningar i nattsömnen enligt samma mönster.
Forskarna anser därför att månfasernas inverkan på vår sömnrytm finns biologiskt sett djupt inom oss och att det har gjort det sedan våra förfäder behövde vara vakna och nyttja månskenet när det väl visade sig.
