UF/IFAS og Tyler Jones
Växt månjord

För första gången: Forskare odlar växter i jord från månen

Jorden på månen är karg, torr och till synes ofruktbar. Trots det har ett forskarlag bestående av trädgårdsmästare och geologer lyckats odla växter i jord från månen. Det kan bana väg för längre och mer omfattande rymdresor.

Astronomer har länge varit intresserade av jordbruk utanför jorden. Växter i rymden skulle kunna leda till längre och lättare rymdresor eftersom de då kan bidra med både syre och mat.

Hittills har det bara varit möjligt att odla växter på rymdstationer, men målet är att odla direkt i marken på främmande planeter.

Nu är detta mål ett steg närmare att bli verklighet. Ett forskarlag från University of Florida har lyckats få växter att gro och växa i jord från månen.

En tesked jord från tre månlandningar

Forskarna odlade växterna i månjord från tre av Nasas sex bemannade Apollouppdrag under åren mellan 1969 och 1972.

Trots att astronauterna hade med sig totalt 382 kilo månmaterial hem fick forskarna enbart tolv gram jord från Apollouppdrag 11, 12 och 17.

Månjord växt

Forskarna arbetar med sällsynt och dyrbar jord från månen. De har endast fått tolv gram att experimentera med.

© UF/IFAS och Tyler Jones

Forskarna delade upp jorden i behållare med ett gram i varje. De tre rymduppdragen som forskarna hade fått jord ifrån resulterade i fyra behållare vardera med en tesked månjord i.

För kontroll fylldes fyra liknande behållare med konstgjord månjord gjord av fin, vulkanisk aska från jorden.

Forskarna sådde frön från växten backtrav (arabidopsis thaliana), som tidigare odlats framgångsrikt på rymdstationer i tyngdlöst tillstånd.

Efter två dagar grodde samtliga frön i minikrukorna, men sex dagar senare växte på ytterst olika sätt beroende på typ av månjord.

De friskaste och snabbast växande plantorna grodde i den konstgjorda månjorden, medan plantorna i den riktiga månjorden var mindre, växte långsammare och hade missfärgningar på bladen.

Växt månjord minikruka

Växterna till vänster är kontrollväxter, medan de till höger är de väster som odlas i jorden från månen. Här på bilden syns växterna efter 16 dagar.

© UF/IFAS och Tyler Jones

Ung månjord ger friska växter

Jorden från Apollo 11-uppdraget gav sämst resultat, medan Apollo 12- och 17-plantorna var friskare.

Forskarna tror att detta beror på åldern på jordproverna. Ju äldre månjorden är, desto längre tid har den varit utsatt för kosmisk energi och solvind.

Apollo 11-jorden, som är hämtad från Stillhetens hav-området på månen, är geologiskt sett äldre än jorden från Apollo 12-uppdraget.

Dessutom är den yngre Apollo 12-jorden hämtad från Stormarnas ocean som utsatts för senare lavaflöden, vilket gjort jorden bördigare.

Apollo 17 hämtade sina jordprover från Taurus-Littrow-området, som under månens senaste geologiska tid bombarderades av meteoriter och asteroider. Det har gjort jorden mer bördig eftersom den inte har legat i dvala och därmed utsatts för föroreningar från kosmisk strålning och solvind.

Astronaut månen Tautus-Littrow

Astronauten Harrison Schmitt i Tautus-Littrow-regionen på månen, det område där månjorden med de friskaste växterna kom ifrån.

© NASA/Eugene Cernan

Växter på månen 2025

Nasa planerar att skicka människor till månen igen år 2025 med det så kallade Artemisprogrammet. Detta är första gången sedan 1972 som människor sätter sin fot på månen.

Där ska astronauterna bland annat experimentera med att odla växter i jorden på månen.

Forskarna hoppas att deras experiment kan hjälpa Nasa att hitta idealiska områden för att odla växter på månen.

Om det lyckas kan växterna förse astronauter med både mat och syre för längre rymdresor.