Varför är det flest stjärnfall på vissa dagar?
Förekomsten av stjärnfall är inte jämnt fördelad över året. En del nätter uppstår det fler stjärnfall än andra. Vad beror det på?
De stjärnfall vi ser på himlen är i verkligheten stoftpartiklar som härrör från en komet. Vissa dagar förekommer det särkilt många stjärnfall, därför att jorden passerar genom kometens bana vid bestämda tidpunkter.
Astronomerna har länge haft en misstanke om att kometer innehåller stora mängder stoft. Efter att rymdsonden Deep Impact år 2005 träffade kometen Tempel 1 med en 370 kilo tung kopparprojektil och skapade en stor krater, har vi fått detta antagande bekräftat.
Mängden stoft som virvlade upp från nedslagskratern var så stor att den mest adekvata beskrivningen av kometen är ”en stoftboll med is”.
Stjärnfall är kometstoft
Är andra kometer sammansatta på motsvarande sätt har vi en omedelbar förklaring på sambandet mellan kometer och stjärnfall:
När en komet kommer tätt inpå solen förångas en del av isen. Ångan är små gejsrar eller jets på ytan, som river med sig enorma mängder stoft. Därför sprids efterhand ett otal mikroskopiska stoftpartiklar ut över kometbanan.
När jorden passerar en kometbana, kommer stoftpartiklar från denna att träffa jordens atmosfär och under några sekunder brinna upp som stjärnfall. Det är också fallet även om kometen befinner sig miljoner kilometer bort, på en helt annan plats i sin bana eller kanske inte alls existerar längre.
Se upp emot 100 stjärnfall i timmen
En riktigt bra natt kan man se upp emot 100 stjärnfall i timmen – och varje stjärnfall härrör, märk väl, från en stoftpartikel som inte är större än ett vanligt sandkorn.
Läs mer om när det är störst chans att se stjärnfall.