Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Bakom fenomenet: Kometer är kosmiska tidskapslar

1577 upptäckte den danska astronomen Tycho Brahe den första kometen på natthimlen. Efter drygt 400 år avslöjar astronomerna fortfarande hemligheter om de kosmiska höghastighetslämningarna.

Shutterstock

Kometer är kosmiska tidskapslar.

En gång var de tecken på gudarnas vrede, men nu är de en viktig bricka i det pussel som astronomer sedan 1500-talet har försökt lägga.

Som projektiler susar kometerna fram genom rymden och ligger till grund för svaren på några av mänsklighetens största frågor.

© E. KOLMHOFER & H. RAAB/JOHANNES-KEPLER-OBSERVATORY, LINZ, AUSTRIA

Kometer i tal

  • 2061

    är det år då Halleys komet nästa gång passerar solsystemets inre och därmed kan ses på himlen.

  • 3591

    kometer känner forskarna med säkerhet till. Forskarna uppskattar dock att det finns miljardtals kometer.

  • 45

    kilo vägde landningskapseln från Nasas Stardust-rymdfarkost. 2006 skrev den historia genom att för första gången hämta prover från en komet till jorden.

  • 3000

    kometer har farkosten Solar and Heliospheric Observatory hittat sedan den skickades upp i omloppsbana runt solen 1995.

  • Cirka 0,07

    ljusår från solen återfinns, enligt forskarna, Oorts kometmoln.
    Där finns de flesta av solsystemets kometer.

  • 1995

    var det år då amatörastronomerna Alan Hale och Thomas Bopp fick syn på en av de tydligaste kometer som någonsin registrerats: Hale-Bopp.

  • 2.3

    miljoner kilometer var avståndet mellan jorden och Lexells komet, som är den som har kommit närmast.

Utforskning

Den 12 november 2014 lyckades man för första gången landa ett av människan skapat föremål på en komet.

Det var då ESA (European Space Agency) landade sonden Rosettas landningsmodul på kometen 67P.

Resan ut till kometen var lång och Rosetta passerade jorden tre gånger och Mars en gång innan farkosten slungades ut i rymden och in i kometens bana.

Själva landningen gick inte perfekt eftersom modulen hamnade i skugga och därför snabbt fick slut på ström. Under de efterföljande två åren kretsade sonden dock runt 67P, vilket visade sig bära frukt.

2014 skrev rymdsonden Rosetta historia med sin bristfälliga landning på kometen 67P.

© ATG MEDIALAB/ESA

Med hjälp av Rosettas instrument hittade forskarna bland annat grundämnena syre och fosfor samt aminosyran glycin, som förångas från kometen.

De ämnena är några av livets viktigaste byggstenar och ger ytterligare stöd till teorin att det var kometer som sådde livets frö på jorden.

Milstolpar

Den första kometen observerades av en dansk astronom 1577. Därefter har de kosmiska stenarna susat förbi astronomernas teleskop med blixtens hastighet.

  • © SKOKLOSTER CASTLE

    1577: Tycho Brahe hittar komet i rymden

    Den danske astronomen Tycho Brahe observerar en komet och drar slutsatsen att den är längre bort än månen. Förr trodde man att de uppstod i atmosfären.

  • © MUSEUM ROTTERDAM

    1680: Komet observeras med teleskop

    Astronomen Gottfried Kirch observerar för första gången en komet i ett teleskop. Kometen var bland de ljusstarkaste under 1600-talet.

  • © Ritzau Scanpix

    1704: Halley förutspår återkomst

    Med tyngdlagen beräknar den brittiske astronomen Edmund Halley att en lysande komet är periodisk och kommer att ses igen 1758 – bara ett år fel.

  • © JOOP VAN BLISEN (ANEFO)

    1950: Holländare föreslår dolt kometmoln

    Den holländske astronomen Jan Hendrik Oort lägger fram teorin om att kometer kommer från ett gigantiskt moln som omger solsystemet.

  • © NASA

    1994: Nedslag utlöser enormt svampmoln

    Kometen Shoemaker-Levy 9 dundrar ned mot Jupiter och splittras i flera delar innan kilometerbreda kometbitar träffar den gigantiska planeten.

  • © UMD/JPL-CALTECH/NASA

    2005: Nasa tar den klaraste bilden av en komet

    Efter 431 miljoner kilometer far rymdfarkosten Deep Impact förbi kometen Hartley 2 på 700 kilometers avstånd och tar de hittills bästa bilderna av den.

  • © M. KORNMESSER/ESO

    2017: Cigarrformat objekt förvirrar forskarna

    Forskare upptäcker ett cigarrformat objekt som rör sig genom vårt solsystem. Objektet kallas Oumuamua, och dess märkvärdiga form ger huvudbry.

Framtiden

USA, Europa och Kina fortsätter jakten på svar

Sedan rymdfarkosten Rosetta hittade livets byggstenar i form av aminosyror på kometen 67P har forskarna drömt om att söka igenom universums ”smutsiga snöbollar” efter fler spår på hur livet uppstod här på jorden.

Kometerna härstammar från solsystemets födelse och därför hoppas forskarna att undersökningar av de frysta tidskapslarna ska kunna ge en ny inblick i hur solsystemet såg ut för miljarder år sedan.

Nya teleskop och farkoster ska studera kometer på nära håll

USA ska studera kometerna på avstånd med hjälp av ett nytt teleskop samtidigt som Europa och Kina planerar att skicka upp farkoster som ska komma kometerna inpå livet.

Läs också:

Komet

Den 22 april: Komet sköljer över jorden med stjärnfall

2 minuter
Komet

Sällsynt komet dundrar förbi jorden

1 minut
Komet

Komet bjuder på färgstarkt fyrverkeri

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj