Kometer är kosmiska tidskapslar.
En gång var de tecken på gudarnas vrede, men nu är de en viktig bricka i det pussel som astronomer sedan 1500-talet har försökt lägga.
Som projektiler susar kometerna fram genom rymden och ligger till grund för svaren på några av mänsklighetens största frågor.
Kometer i tal
Utforskning
Den 12 november 2014 lyckades man för första gången landa ett av människan skapat föremål på en komet.
Det var då ESA (European Space Agency) landade sonden Rosettas landningsmodul på kometen 67P.
Resan ut till kometen var lång och Rosetta passerade jorden tre gånger och Mars en gång innan farkosten slungades ut i rymden och in i kometens bana.
Själva landningen gick inte perfekt eftersom modulen hamnade i skugga och därför snabbt fick slut på ström. Under de efterföljande två åren kretsade sonden dock runt 67P, vilket visade sig bära frukt.
2014 skrev rymdsonden Rosetta historia med sin bristfälliga landning på kometen 67P.
Med hjälp av Rosettas instrument hittade forskarna bland annat grundämnena syre och fosfor samt aminosyran glycin, som förångas från kometen.
De ämnena är några av livets viktigaste byggstenar och ger ytterligare stöd till teorin att det var kometer som sådde livets frö på jorden.
Milstolpar
Den första kometen observerades av en dansk astronom 1577. Därefter har de kosmiska stenarna susat förbi astronomernas teleskop med blixtens hastighet.
1577: Tycho Brahe hittar komet i rymden
Den danske astronomen Tycho Brahe observerar en komet och drar slutsatsen att den är längre bort än månen. Förr trodde man att de uppstod i atmosfären.
1680: Komet observeras med teleskop
Astronomen Gottfried Kirch observerar för första gången en komet i ett teleskop. Kometen var bland de ljusstarkaste under 1600-talet.
1704: Halley förutspår återkomst
Med tyngdlagen beräknar den brittiske astronomen Edmund Halley att en lysande komet är periodisk och kommer att ses igen 1758 – bara ett år fel.
1950: Holländare föreslår dolt kometmoln
Den holländske astronomen Jan Hendrik Oort lägger fram teorin om att kometer kommer från ett gigantiskt moln som omger solsystemet.
1994: Nedslag utlöser enormt svampmoln
Kometen Shoemaker-Levy 9 dundrar ned mot Jupiter och splittras i flera delar innan kilometerbreda kometbitar träffar den gigantiska planeten.
2005: Nasa tar den klaraste bilden av en komet
Efter 431 miljoner kilometer far rymdfarkosten Deep Impact förbi kometen Hartley 2 på 700 kilometers avstånd och tar de hittills bästa bilderna av den.
2017: Cigarrformat objekt förvirrar forskarna
Forskare upptäcker ett cigarrformat objekt som rör sig genom vårt solsystem. Objektet kallas Oumuamua, och dess märkvärdiga form ger huvudbry.
Framtiden
USA, Europa och Kina fortsätter jakten på svar
Sedan rymdfarkosten Rosetta hittade livets byggstenar i form av aminosyror på kometen 67P har forskarna drömt om att söka igenom universums ”smutsiga snöbollar” efter fler spår på hur livet uppstod här på jorden.
Kometerna härstammar från solsystemets födelse och därför hoppas forskarna att undersökningar av de frysta tidskapslarna ska kunna ge en ny inblick i hur solsystemet såg ut för miljarder år sedan.
Nya teleskop och farkoster ska studera kometer på nära håll
James Webb-teleskopet ska kasta nytt ljus över solsystemets historia
Strax efter uppskjutningen 2021 ska James Webb, världens största rymdteleskop, observera tre olika typer av kometer med hjälp av infrarött ljus som är osynligt för människans öga. Forskarna hoppas att observationerna ska ge ny inblick i solsystemets historia.
ESA jagar nya kometer
2028 skickar den europeiska rymdfartsorganisationen ESA upp rymdsonden Comet Interceptor 1,2 miljoner kilometer ut i solsystemet för att observera nyupptäckta kometer. Kometer tillbringar vanligtvis bara en kort stund i solsystemet och ofta innehåller de material från solsystemets begynnelse.
Kina vill undersöka märkvärdig komet
2024 ska Kina skicka upp en rymdfarkost till kometen 133P som finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Kometen 133P är speciell eftersom den finns i asteroidbältet, men ser ut som en komet med sin lysande svans i form av gas och damm.