galax, grundämnen, stjärnstoft

Jordens kol kommer från yttre rymden

Kolet på jorden kom hit från den interstellära rymden. Kol var alltså inte, som tidigare antagits, en del av solsystemet från början. Det visar ny forskning.

Kolet på jorden kom hit från den interstellära rymden. Kol var alltså inte, som tidigare antagits, en del av solsystemet från början. Det visar ny forskning.

Shutterstock

Att människor består av stjärnstoft är ingen nyhet. Forskare har länge vetat att nästan alla grundämnen uppstår i kärnan hos stora stjärnor.

Men nu har forskare från bland annat University of Michigan i USA kommit fram till att större delen av det kol som vi består av troligtvis härstammar från tomrummet mellan stjärnorna, det så kallade interstellära mediet.

Först en miljon år efter det att solen bildades blev kolet en del av den gas- och dammskiva som utgjorde det tidiga solsystemet .

Kolgas blir inte fast igen

Tidigare trodde forskare att kolet på jorden kom från molekyler i den nebulosa där solen föddes. Tanken var att kolet hamnade på de stenplaneterna när dessa var tillräckligt kalla för att kolet skulle fälla ut.

Men den nya forskningen indikerar att detta inte var möjligt. Studien visar att de gasmolekyler som bär kolatomer inte medverkade till att bilda jorden – när kolet väl avdunstar kan det nämligen inte övergå till fast form.

Du är född i hjärtat av en stjärna

Stora smällen, universum,
© Shutterstock

Uppstod inte i stora smällen

De enda grundämnen som bildades under stora smällen var väte, helium och litium. De tre lättaste grundämnena utgjorde den heta gas som bildade de första stjärnorna i universum.

röd jätte, stjärna, antares, grundämnen, pulsar
© ESO/M. Kornmesser

Skapad i tunga stjärnor

Stjärnor omvandlar väte, helium och litium till tyngre ämnen såsom kol. Så småningom slocknar stjärnan. En del stora stjärnor exploderar och sprider grundämnena.

jord, kol, liv, byggstenar
© NASA

Kol blir en del av dig

Kol som skapas i stjärnor hamnar som liv på planeter såsom jorden. Kol kan skapa stabila kemiska bindningar med andra ämnen såsom syre, väte och kväve – och därmed bilda dig.

Till jorden från tomma rymden

Enligt en tidigare teori antogs alla grundämnen ha övergått till gasform (avdunstat) när solen bildades – och därefter kylts ned, kondenserat och så småningom anhopats och bildat planeter. Men detta gäller alltså inte kol.

Istället måste kolet ha kommit från den interstellära rymden.

Nu försöker forskare ta reda på hur jorden har uppnått den perfekta mängden kol som tillåter liv men som inte leder till extrem växthuseffekt (såsom på Venus) eller skapat en iskall värld (såsom på Mars).

Fördelningen av kol har stor betydelse för livets ursprung och kan hjälpa till att avgöra om det finns planeter som liknar jorden i universum.