När solen om cirka fyra miljarder år har förbrukat allt sitt väte, kommer den att svälla upp till en röd jättestjärna med en radie som sträcker sig ända ut till där jorden i dag befinner sig.
När det sker, slukar solen säkert både Merkurius och Venus, medan jordens öde är mer ovisst.
Solen slukar eller bränner upp jorden
När solen sväller, förlorar den en del av sin massa, och gravitationen blir svagare. Det gör att den får ett lite lösare grepp om sina planeter.
Samtidigt kan gasen som strömmar bort från solen kanske skjuta jorden precis utanför solens räckvidd, så att vår planet inte slukas utan i stället slutar sina dagar som ett förkolnat klot, som kretsar i en bana på nära håll runt jättestjärnan.
Allt liv på jorden dör
Under alla omständigheter kommer solens sista krampryckningar att betyda ett oåterkalleligt slut för allt liv på jorden.
När solen sväller stiger temperaturen i solsystemets yttre delar, men efter cirka 250 miljoner år kommer den röda jättesolen att skrumpna ihop till en vit dvärg, stor som jorden.
Då kommer de kvarvarande planeterna att befinna sig i en kosmisk djupfrys, denna gång för evigt.