Vad får jorden att rotera runt sin axel?
Jorden roterar som bekant förutom kring solen även runt sin egen axel. Men varför började jorden rotera runt sig själv, och kommer den att fortsätta?
Jordenhar roterat kring sin egen axel ända sedan solsystemet skapades för ungefär 4,5 miljarder år sedan – men den roterar långsammare och långsammare medan årmiljonerna går.
Anledningen till rotationen står att finna i just solsystemets skapelse. Då bestod solsystemet av ett moln av stoft, gas och små partiklar. Molnet roterade kring sig självt, precis som de flesta strukturer i universum. Därigenom skapades först solen och senare planeterna. Rotationen bibehölls i de tunga himlakropparna, som än idag roterar kring sig själva. Ända sedan jordens tillkomst har planetens rotation emellertid bromsats något för varje århundrade som gått.
Sålunda mister jorden några millisekunder varje gång det gått hundra år. Det låter kanske inte som så mycket, men eftersom det handlar om så enorma tidsrymder blir det en hel del. När dinosaurierna dog ut var dygnet bara 16 till 18 timmar långt.
Sedan dess har den ständigt bromsade rotationen medfört att dygnet utvecklats till att omfatta de 24 timmar vi känner idag. Jordens rotation blir hela tiden långsammare, och långt in i framtiden kommer dygnet att ha betydligt fler timmar än det har idag.
Det är månen som är skuld till att jordens rotation långsamt bromsas. Månens avstånd till jorden ökar med tre centimeter om året, och det betyder att dess dragningskraft på världshaven förändras. När månen står över ett bestämt ställe på jordklotet, är dess dragningskraft på vattnet så stor att vattnet stiger över sin normala nivå och sätter igång två stora tidvattenvågor: en på den sida av jorden som är vänd mot månen, och en på motsatt sida. Det är dess a tidvattenvågor som bromsar jordens rotation, i takt med att månen förflyttar sig allt längre bort.
Effekten blir emellertid mindre med tiden, så kanske rotationen inte kommer att stanna av helt. Att forskarna klarar av att bestämma hur långt dygnet var för flera miljoner år sedan, kan vi tacka korallreven för. Precis som träd har årsringar, har koraller linjer som visar när och hur mycket de har vuxit, och eftersom koraller bara växer i dagsljus, avslöjar ringarna hur långa dagarna har varit under olika perioder i jordens historia. Som tur är kan koraller bli synnerligen gamla. Faktum är att många av de korallrev vi idag hittar i jordens oceaner stammar ända från dinosauriernas tid.