Tänk om jorden låg på en annan plats?

Jordenkretsar i en nästan cirkulär bana 150 miljoner kilometer från solen – distansen kallas en astronomisk enhet (AE).

Man kan naturligt nog inte utföra experiment som visar hur mycket avståndet till solen måste ändras innan liv på jorden blir omöjligt. Däremot kan forskarna närma sig ett svar genom att använda datormodeller och titta på våra grannplaneter.

Skulle jorden komma närmare solen, skulle i synnerhet polerna börja smälta. Eftersom is är vit och reflekterar mycket ljus, skulle jorden bli mörkare och därmed ännu varmare.

Avdunstningen från haven skulle öka, och då vattenånga är en effektiv växthusgas, skulle även växthuseffekten bli större. Till sist skulle haven försvinna och jorden sluta som en glödande öken utan liv, som Venus. De flesta beräkningar visar att detta skulle ske om jordens avstånd ändrades till bara 0,95 AE.

Blev avståndet till solen större, skulle det omvända äga rum. Istäcket skulle sprida sig långt ned mot ekvatorn. Likaledes skulle mer koldioxid kunna tas upp i de kalla oceanerna, så att växthuseffekten skulle bli mindre. I slutänden skulle jorden vara täckt av is från pol till pol. På lång sikt skulle vulkanisk verksamhet dock åter öka atmosfärens innehåll av koldioxid och återskapa ett lite vänligare klimat.

Det är mycket svårt att beräkna när den växthuseffekt som jorden på detta sätt kan skapa skulle övervinna det större avståndet till solen. De flesta modeller sätter dock gränsen någonstans mellan 1,01 och 1,3 AE.

Det verkar alltså som att den beboeliga zonen är relativt snäv, och att vi har tur att jorden ligger på helt rätt ställe.

Jorden ligger helt rätt

För att livet skall trivas, måste en planet ha helt rätt avstånd till sin stjärna. Jorden ligger i den så kallade beboeliga zonen, där solens ljus är lagom att temperaturen blir idealisk för djur- och växtliv