Vad är ozonskiktet?
Atmosfären på jorden består av olika gaser varav ozon är en. Ozonskiktet är beteckningen för det skikt i atmosfären av ozon som skyddar som en sköld mot solens farliga ultravioletta strålar.
Jordens atmosfär kan delas in i fyra olika skikt: troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären. Det är vid stratosfären, som ligger mellan 15 och 50 kilometer ovan jordens yta, som den största mängden ozon återfinns.
Den högsta koncentrationen av ozon, cirka 90 procent, finns på mellan 15 och 35 kilometers höjd över jordens yta.
Hur bildas ozonskiktet?
Ozon bildas och bryts ned naturligt av solens ultravioletta strålar.
Ozonbildning äger rum i atmosfären när solens UV-strålar klyver syremolekyler (O2) till syreatomer (O), som därefter reagerar med varandra och bildar ozon (O3).
Den kemiska processen i atmosfären, där ozon bildas och bryts ned naturligt, var tidigare i jämvikt, men på grund av människans utsläpp av gaser som bryter ned ozon har det uppstått en obalans i processen.
Hur skyddar ozonskiktet mot UV-strålar?
Ozonskiktet är extremt viktigt för jordens miljö. Ozonskiktet absorberar den kortvågiga ultravioletta strålningen från solen och skyddar oss på så sätt mot solens farliga strålar.
Det är särskilt de skadliga UVB- och UVC-strålarna som fångas upp av ozonskiktet. I de områden där hålen i ozonskiktet finns är den ultravioletta strålningen högre på jordens yta.
UV-strålar från solen är farliga och gör skada. För mycket eller för stark UV-strålning kan medföra cellförändringar, förstört dna samt ett försvagat immunförsvar både hos människor och djur.
Dessutom kan de starka strålarna medföra en minskning av växt- och djurlivet på jorden.
Hål i ozonlaget
1985 upptäckte forskarna att vår livsstil förstörde ozonskiktet.
Som tur var hittade de den bakomliggande orsaken snabbt. Hålet i ozonskiktet växte eftersom det matades med klor från så kallade CFC-gaser som vid den tiden användes i bland annat kylskåp och sprejflaskor.
Därför behövde världens länder samarbeta och 1989 trädde Montréal-protokollen i kraft och förbjöd CFC-gaser.
De så kallade CFC-gaserna förbjöds i kampen för att rädda ozonskiktet och jordens miljö.
Alltsedan forskarna upptäckte nedbrytningen av ozonskiktet har de hållit ett öga på det trasiga skiktet. Nu, 32 år efter att Montreal-protokollen skrevs under har det äntligen dykt upp goda nyheter.
Det av människan skapade ozonhålet över Antarktis ser ut att vara det minsta på 31 år. Det slår EU:s atmosfärövervakning CAMS fast.
Under de senaste 19 åren - vad det gäller ozonskiktets återskapande - har det endast gått åt rätt håll: Framåt.
Om det fortsätter kommer ozonskiktet, som är nedbrutet över Nordpolen, vara intakt år 2030. Och hålet över Sydpolen, som är det största, kommer att vara borta år 2060, uppskattar FN:s Miljöprogram.
Klimatnyheten ska ses mot bakgrund av det faktum att vi inte längre använder CFC-gaser i olika produkter - som freon, CCl2F2, som användes i kylskåpens köldmedier.
Hål i ozonskiktet uppstår på våren
Varje år bildas hål i ozonskiktet över Antarktis och oftast över Arktis.
Detta på grund av att solens ljus försvinner under hälften av året.
På vintern i polarområdena bildas så kallade polarstratosfäriska moln när temperaturen är under minus 78 grader i stratosfären. Detta händer enbart när solen inte visar sig där.
Ovanpå de polarstratosfäriska molnen samlas CFC-gaser som är inaktiva vid låga temperaturer.
När ljuset vänder tillbaka på våren börjar CFC-gaserna reagera med ozon, som sedan bryter ner ozonskiktet.
Därför uppstår ozonhålen tidigt på våren, vilket innebär september och oktober på Antarktis och mars och april för Arktis.
När värmen stiger stratosfären senare på våren upphör nedbrytningen av ozonlagret.
Det skiljer också från år till år hur mycket ozon som bryts ner och därmed också hur stora hålen blir. Därför varierar storleken på ozonhålet över Antarktis.
2018
När ljuset återvänder till Antarktis under våren i början av september startar nedbrytningen av ozonskiktet.
2018 var ozonhålet ett av de största under de senaste 15 åren.
2019
2019 var nedbrytningen av ozonskiktet exceptionellt liten. Detta berodde på särskilda meteorologiska förhållanden.
2020
2020 ser ozonhålet ut att bli stort – ungefär lika stort som 2018 års hål.
Ozonskiktet läker
Det beryktade hålet i ozonskiktet minskar. Nasa har just visat att den positiva utvecklingen är ett resultat av att vi människor har agerat.
Deras mätningar visar att nivån av skadliga klormolekyler i ozonskiktet minskar och att hålet därför krymper.
Det är första gången forskarna använder mätningar av den kemiska balansen i ozonskiktet till att fastställa att läkningen är proportionell med en minskning av den typ av gaser som nu är förbjudna att använda på jorden.
Nasa fick hjälp av satelliten Aura. Alltsedan 2004 har Auras maskineri mätt atmosfärens sammansättning.
Mätningarna visar att den mängd ozon som bryts ned över Antarktis på vintern var 20 procent mindre år 2018 än år 2005.
Vad förstör ozonskiktet?
De så kallade CFC-gaserna (klorfluorkarboner eller freoner) har skapats av människan för att bland annat användas i drivmedel i sprejförpackningar. Dessa gaser avger bland annat klor om det utsätts för UV-ljus, som via så kallade katalytiska processer bryter ned ozon.
Solens UV-strålar klyver det ozonnedbrytande ämnet klor och frigör kloratomer, som sedan stjäl syreatomer i bildandet av ozon så att det istället bildas klormonoxid.
Därefter reagerar klormonoxid med en fri syreatom och bildar en fri kloratom och syremolekyl.
"Utsläppet av ozonnedbrytande ämnen som skapats av människan stör således den naturliga balansen i bildandet och nedbrytningen av ozon då själva hastigheten när det gäller nedbrytningen av ozon överstiger nybildningen.
Problemet här är att ozon absorberar skadlig UV-strålning medan syre inte blockerar solens farliga strålar. Därmed skapas ett hål och UV-strålarna når därför igenom stratosfären till jordens yta.