Gravitationsvåg från lägre liggande luftskikt bildar ofta vågstrukturer i airglow (luftglöd).
Ljusfenomenet airglow – eller luftglöd på svenska – består av ett tunt lysande skikt i horisonten som kan ha skiftande färg.
Under gynnsamma förhållanden kan fenomenet ses med blotta ögat.
Luftglöd uppstår eftersom solljusets intensiva strålning på dagen kan få luftmolekyler att splittras.
När molekylerna hittar tillbaka till varandra igen på natten skickas en svag – ofta grön- eller rödaktig – glöd ut som gör att natthimlen aldrig blir helt svart.
Luftskikt ger olika färger
Grön luftglöd härstammar från syre på cirka 80 kilometers höjd.
En aning högre upp på cirka 95 kilometers höjd producerar syret en svagt blå glöd. Ännu högre upp, på 200-300 kilometers höjd, lyser syret rött.
Längre ned – på 80-90 kilometers höjd – kan molekyler av syre och väte också skapa en rödaktig färg. Gulaktig luftglöd härstammar från natrium.
Se ut i universum
Luftglöd är bara ett av alla fenomen som dyker upp på natthimlen i år.
Om du är sugen på att få uppleva universums vindunder kan du nu skaffa det perfekta startpaketet:
- En kraftfull handkikare att gå på upptäcktsfärd i solsystemet med.
- En guide till stjärnhimlen 2018, så att du vet var du ska titta och när.
- Två nummer av Illustrerad Vetenskap som förbereder dig för vad du ska hålla utkik efter.
Du kan bland annat rikta kikaren mot stjärnbilden Orion och se den röda superjätten Betelgeuse senare i år – det kan vara sista chansen att få syn på den enormas stjärnan innan den exploderar i en supernova.
