Om luftglöd
Ljusfenomenet airglow – eller luftglöd på svenska – består av ett tunt lysande skikt i horisonten som kan ha olika färger. Under gynnsamma förhållanden kan fenomenet ses med blotta ögat.
Luftglöd uppstår eftersom solljuset intensiva strålning på dagen kan få luftmolekyler att splittras.
När molekylerna hittar tillbaka till varandra igen på natten utsänder en svag – ofta grön- eller rödaktig – glöd som gör att natthimlen aldrig blir helt svart.
Luftglöd sedd från den Internationella rymdstationen ISS.
Luftskikt ger olika färger
Grön luftglöd härstammar från syre på cirka 80 kilometers höjd. En aning högre upp på cirka 95 kilometers höjd producerar syret en svagt blå glöd.
Ännu högre upp, på 200-300 kilometers höjd, lyser syret rött. Längre ned – på 80-90 kilometers höjd – kan molekyler av syre och väte också skapa en rödaktig färg.
Gulaktigt luftglöd härstammar från natrium.
Guide till luftglöd
GÖR SÅ HÄR
NÄR?
Vill du se luftglöd ska du befinna dig på en mörk plats runt nymåne den 20 februari. Gå ut tidigast en timme efter solnedgång, därefter går det att se fenomenet hela natten.
VAR?
Du upplever luftglöd allra bäst på en höjd, cirka 20 grader över horisonten. Där kan du på grund av den sneda vinkeln se genom ett tjockare skikt av luftglöd i stället för att titta rakt uppåt.
HUR?
Vill du ta bilder av luftglöd är lång exponering på exempelvis 30 sekunder optimalt. Då släpper kameran in mer ljus än ögat. Kameran kan även bättre återge färg och struktur på himlen.