Om månhalos
En månhalo är en jättestor ljuscirkel. Sådana förekommer även runt solen, men en månhalo är mer spektakulär eftersom man kan titta direkt mot månen och uppleva halons imponerande storlek i förhållande till det relativt lilla objektet som ljuset kommer ifrån.
Halons diameter är 44 grader, medan månens diameter bara är en halv grad. Halos uppträder särskilt kring den ljusstarka fullmånen och kan anta många olika former.
Fenomenet bisol (även kallad vädersol) uppstår då en eller flera halos syns runt solen.
En typisk halo uppstår när ljuset från solen eller månen passerar iskristaller i lätta slöjmoln. Kristallerna i molnen fungerar som små prismor eller speglar som bryter en del av ljuset i en viss vinkel.
Månhalor förekommer relativt ofta – ungefär 100 gånger om året – och kan dyka upp året runt. I sällsynta fall uppstår ytterligare en gloria som kan vara större eller mindre än den vanliga halon.
Guide till månhalos
SÅ GÖR DU
Var och när
En månhalo uppstår främst när månen lyser starkt, exempelvis vid fullmåne den 8 november. Då stiger månen i östlig riktning vid solnedgången, varefter den rör sig upp på himlen och söderut.
Halor förekommer främst när det finns högt liggande fjädermoln, så kallade cirrusmoln, vanligtvis på mellan sex och tio kilometers höjd och ofta i samband med att ett frontsystem närmar sig.
Synlighet
Halor kan även bildas runt solen. Om du upptäcker fjädermoln under dagen, titta då i områdena runt solen – men aldrig direkt på solen, det är skadligt för ögonen – efter halor.