Om månhalos
En månhalo är en jättestor ljuscirkel. Sådana förekommer även runt solen, men en månhalo är mer spektakulär eftersom man kan titta direkt mot månen och uppleva halons imponerande storlek i förhållande till det relativt lilla objektet som ljuset kommer ifrån.
Halons diameter är 44 grader, medan månens diameter bara är en halv grad. Halos uppträder särskilt kring den ljusstarka fullmånen och kan anta många olika former.
Fenomenet bisol (även kallad vädersol) uppstår då en eller flera halos syns runt solen.
En typisk halo uppstår när ljuset från solen eller månen passerar iskristaller i lätta slöjmoln. Vattendropparna i molnen fungerar som små prismor eller speglar som bryter en del av ljuset i en viss vinkel.
Sett nedifrån marken uppstår en stor ring av ljus på himlen, där ringen har radien 22 grader. Den så kallade 22-gradershalon är den vanligaste halon, och den förekommer året runt.
Guide till månhalos
SÅ GÖR DU
-
Var och när
Vid fullmåne i slutet av november kan du få se en halo där månen är när den dyker upp. Dessa så kallade 22-graders-halos förekommer cirka 100 gånger per år och går att se både dag och natt året runt. Halos förekommer främst när det finns högt liggande fjädermoln, så kallade cirrusmoln, vanligtvis på mellan sex och tio kilometers höjd och ofta i samband med att ett frontsystem närmar sig.
-
Synlighet
Titta uppåt vid fullmåne, kanske är den omgärdad av en lysande ring. Om du ser fjädermoln på dagen så kan du titta mot områdena runt solen, men inte direkt mot solen – det kan ge ögonskador.
