Shutterstock
Nyfödd stjärna

Hur skapades jorden?

Jag läser ofta artiklar om vad som hände på den unga jorden, men hur bildades egentligen planeten från början och bildas andra jordliknande planeter på samma sätt?

Astronomernas bästa förklaring till hur jorden bildades börjar med moln av kosmiska stoftkorn runt nyfödda stjärnor.

Först är stoftet lika fint som partiklarna i röken från en cigarett, men efterhand kolliderar partiklarna med varandra och klistras ihop till allt större klumpar.

När klumparna uppnår en diameter på en kilometer börjar de att med hjälp av gravitationskraften att attrahera varandra.

Astronomerna har länge varit osäkra på exakt varför stoftkornen börjar klumpas ihop. Nu har den polska astrofysiker Joanna Drążkowska lagt fram en förklaring: Kylan i yttre solsystemet har fryst vatten till is och därmed "fångat" stoftkorn i klumpar.

Frysta stoftklumpar blir till planeter

Enligt astronomen Joanna Drążkowska är det kylan i rymden som ligger bakom att små stoftkorn samlas och bildar planeter.

Planetbildning - vatten fryser till is
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Vatten fryser till is

Runt en ny sol ligger ett skivformat moln av stoft från döda stjärnor. Nära stjärnan är vatten flytande, men på andra sidan av den så kallade frostgränsen fryser det till is.

Planetbildning - frost klistrar ihop korn
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Minusgrader klistrar ihop korn

Vatten korsar frostgränden och fryser till is på ytan av redan frysta klumpar av stoft och vatten. Ännu fler stoftkorn samlas till allt större isklot.

Planetbildning - planeter klumpas ihop
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Planeter klumpas ihop

Klumparna av stoftkorn blir så stora att deras gravitationskraft attraherar andra större klumpar. Späda planeter uppstår och förflyttar sig längre in i det unga stjärnsystemet.

I vårt solsystem skapade denna process klumpar, som var förstadier – så kallade protoplaneter – till de planeter vi känner till i dag.

Jorden dammsög rymden

Jorden drog med tiden till sig så mycket materia från rymden att den växte till sin nuvarande storlek.

Växtvärken frisatte enorma mängder energi, vilket fick hela planeten att smälta och bli flytande.

Jorden flytande planet
© Shutterstock

Astronomer tror att smältningen har varit avgörande för att jorden kan hysa liv.

Medan allt var smält sjönk tunga ämnen som järn och svavel nämligen inåt och samlades i en kärna.

Samtidigt steg många lättare grundämnen som exempelvis kisel, aluminium, syre och väte uppåt i manteln, skorpan och atmosfären.

Därmed kunde planetens järnhaltiga kärna skapa ett magnetfält och plattektonik, som drivs av en mjuk och kiselhaltig mantel.

Magnetfältet skyddar livet mot strålning från rymden, medan plattektoniken bildar kontinenter och stabiliserar klimatet.