Höjdmätaren visar 21818 meter. Felix Baumgartner öppnar luckan i den lilla rymdkapseln. Han går ut på en liten avsats och håller bara fast i räcket på vardera sidan av luckan.
Jorden breder ut sin lysande blå välvning mot horisonten under honom. Som basejumper har han hoppat ut från höghus och branta klippor, men nu står han i kanten av rymden, redo för ett fritt fall mot jorden.
”Our prayers are with you, buddy!” säger man skrattande i kontrolltornet. Felix böjer benen en smula, släpper taget i räcket och hoppar ut med benen först.
Om Felix snubblar på väg ut ur kapseln, kan han råka ut för ett allvarligt spinn.
Kort därefter snurrar han runt, så att han har huvudet främst, sträcker ut benen och håller armarna längs kroppen. Som hjälten i en tecknad serie susar han ned genom den tunna luften.
Världens första supersoniska människa
Uthoppet är ett första test, som skall visa om Felix kropp och utrustning är redo för ett fritt fall i världsrymden. Slutmålet ligger 14 kilometer högre upp i stratosfären på drygt 36 kilometers höjd.
Ambitionen är att göra Felix Baumgartner till världens första supersoniska människa – den förste som bryter ljudvallen i ett fritt fall – och samtidigt slå rekorden för högsta ballongfärd, hopp från hög höjd och längsta fria fallet.
Går genom ljudvallen med sin kropp
Bindgalen adrenalinjunkie eller rymdhjälte? Den 43-årige österrikaren Felix Baumgartner har en CV sprängfylld av rekord – bland annat det första fria fallet över Engelska kanalen och ett base jump-rekord från den stora Kristusstatyn i Rio de Janeiro. Nu väntar alltså hoppet från den största höjden någonsin, 36,5 kilometer. Baumgartner ser dock inte sig själv som en våghals. ”Jag arbetar med en kalkylerad risk”, säger han.
Varken under detta testhopp eller nästa från 29 kilometers höjd kommer Felix att vara tillräckligt högt uppe för att nå ljudhastighet. Han måste upp över 36 kilometer för att bygga upp tillräcklig hastighet, vilket också förklarar varför ingen gjort det tidigare. Inget hopp har skett från över 31 kilometer. Annars går allt som det skall i rekordförsöket.
Baumgartners hopp sponsras av energidrycksjätten Red Bull och eventet kallas ”Red Bull Stratos”. Även om PR-syftet är att uppmärksamma ett bolag, som utmålar sig som leverantör av en adrenalinkick, finns det större – eller ädlare – mål med galenskapen.
”Vi vet att kanten av rymden är en extremt fientlig miljö för oss människor, och det finns inte plats för felsteg.” Felix Baumgartner, österrikisk skydiver
Efter 14 sekunder exploderar kroppen
Projektet skall bana väg för säkrare rymdresor i framtiden. Stratosfären, som är det andra lagret i atmosfären, börjar cirka tio kilometer över jorden och är en extremt fientlig miljö.
Där är temperaturen långt under fryspunkten, solens strålar skär ofiltrerade genom den tunna luften och den ultravioletta strålningen är mer än 100000 gånger starkare än vid jordens yta. Det atmosfäriska trycket är nära noll.
Tryck beskriver den tyngd med vilken atmosfärens luftmassa trycker ned på oss. Uppe i stratosfären har Baumgartner därför inte tillnärmelsevis så mycket luft över huvudet som på jorden. När trycket sjunker är det lika med att antalet molekyler – inklusive syremolekylerna – sjunker, vilket betyder att syre-innehållet också är helt i botten.
Ballongens höjd motsvarar ett 55-våningshus. Den rymmer 850000 kubikmeter helium och är gjord av en 0,2 millimeter tjock polyetylenfilm.
Utan rymddräkt är människokroppen prisgiven på den höjden. Efter 14 sekunder exploderar den som en skakad läskflaska som öppnas, eftersom de i blodet lösta gaserna utvidgar sig på grund av det låga trycket.
Därför är det med livet som insats som Baumgartner samlar in data om kroppens reaktioner, data som kan användas i utvecklingen av bland annat nya rymddräkter och fallskärmar.
En legend är med i marginalen
Dagens testhopp började – liksom det slutliga rekordförsöket kommer att göra– i den sterila och heta öknen omkring Roswell, New Mexico. Stämningen runt Red Bulls kontrollcentrum var tidigt på dagen elektrisk.
Slutligen var vädret perfekt, klart och vindstilla. Under en period av fem år hade de omkring 100 experterna på luftfart, rymdteknik och medicin – många av dem tidigare NASA-anställda – arbetat fram mot detta ögonblick.
Medan den glödande ökensolen steg vid horisonten, pumpade manskapet in helium i ballongen, så att den växte till en storlek som en mindre skyskrapa. De monterade rymdkapseln på en kranvagn och satte fast den på ballongen, medan Felix tog på sig rymddräkten. Med en kran lyftes han upp till kapseln och kröp in genom luckan.
Byggd för mjuk stigning och hård landning
En drygt 1300 kilo tung klocka, som hänger 46 meter under en stor ballong, tar Felix Baumgartner upp i skyn. Kapseln är utrustad med video- och stillbildskameror, så hoppet dokumenteras grundligt.
Le mot kameran
Allt spelas in av 15 kameror för PR och vetenskapligt bruk. De går på ett eget batteri, så att de inte stör de övriga batteridrivna funktionerna i kapseln.
Här sitter kapselns fallskärm
När Felix har landat, frigörs kapseln från ballongen via fjärrkontroll, och fallskärmen utlöses. Samtidigt släpps helium ut ur ballongen, så att den också dalar ner.
Tryck på
Medan Felix stiger sköter kapseln tryckutjämning och syretillförsel. När han skall ut, aktiveras dräktens tryckutjämning och syretuber.
Livsnödvändig
Bakom panelen finns en syreflaska som räcker i nio timmar. Dessutom finns det en flaska med flytande kväve, som håller kabinens syreinnehåll nere på 30 procent för att minimera brandrisken.
Dämpare tar stöten
Specialutvecklade stötdämpare med en yta av glasfiber skyddar kapseln, när den landar. Stötdämparna måste kasseras – i gengäld kan kapseln återanvändas.
Slutligen, klockan 08.10, släpptes ballongen och kapseln fria. Ett ögonblick svängde kapseln hotande från sida till sida, innan den hittade sin plats under ballongen och hissades upp i det blå. Snart försvann den som en liten vit prick mellan cumulusmolnen på väg vidare upp mot stratosfären.
”We are on our way, Felix! How about that?” löd en hes mansstämma i hörnet av kontrollstationen, när Felix lyfte. Stämman tillhör 83-årige Joe Kittingen – den ende som verkligen vet hur det känns att dundra genom atmosfären som en mänsklig projektil.
Som provflygare i U.S. Airforce hoppade han själv år 1960 från 31 kilometers höjd och nådde upp i en hastighet av 988 km/h. Ingen har ännu slagit Joe Kittingers rekord trots flera försök, så rymdfarts-legenden bidrar med oumbärlig kunskap.
Kittinger lämnade flygvapnet 1978. Utöver sina hopp deltog han tre gånger i Vietnamkriget.
Förebilden
Med i Felix Baumgartners team är 83-årige översten Joe Kittinger. Som provflygare i U.S. Air Force genomförde Kittinger en serie hopp från en öppen gondol under en heliumballong år 1960. Han hoppade från 31,3 km och uppnådde en hastighet av 988 km/h, nära ljudets hastighet. Joe Kittingers rekord har aldrig slagits.
Chockvågor kan slita sönder dräkten
Rymddräkten som Felix Baumgartner hoppar i representerar det yppersta inom rymdutrustning och skyddar mot temperaturfall och trycksvängningar. Även om allt har testats och tränats om och om igen, är det fortfarande en situation som man inte kan simulera, nämligen fallet genom ljudvallen.
Överljudsbangen är det stora obekanta i hela projektet och den punkt som Felix Baumgartner fruktar, när han skall hoppa från 36 kilometer. Efter 30 sekunder förväntas han passera ljudvallen med en hastighet av närmare 1125 kilometer i timmen.
För vetenskapsmännen ligger de obesvarade frågorna nära. Vad händer med en människokropp, när den flyger snabbare än ljudet? Kan man undvika spinn? Kan en rymddräkt skydda tillräckligt? Kan GPS-utrustningen fungera i överljudshastighet? Kan en bromsfallskärm stabilisera hopparen?
Rymddräkternas Rolls-Royce
Felix Baumgartners specialdesignade rymddräkt är bland världens mest avancerade. Den reglerar bland annat själv trycket efter omgivningen.
Kommunikation
Boxen väger 6 kilo och sänder information om hastighet, position och höjd till kontrollcentralen. En rington ljuder, när Felix når ljudvallen.
Tryckkontroll
Ventilen är dräktens ”hjärna”, som automatiskt reglerar trycket i dräkten, så att det motsvarar trycket på cirka tio kilometers höjd.
Handskar med backspeglar
På ovansidan av handskarna sitter speglar, så att Felix kan se om fallskärmen utlöses som den skall.
Unik nödbroms
En liten, speciell bromsskärm för att stoppa ett spinn utvecklas automatiskt, om Felix utsätts för 3,5 g i sex sekunder.
Luft för 10 min.
Två syreflaskor förser honom med syre på väg ned. Här finns syre motsvarande cirka tio minuters förbrukning.
Ingen känner till svaren, och ingen kommer att känna till dem, förrän Felix Baumgartner har gjort sitt rekordhopp. Bekymret är vad som händer, när en del av kroppen befinner sig i överljudshastighet, och en annan del ännu inte har passerat ljudvallen.
Om överkroppen till exempel börjar vridas, kommer tyngdkraften att tvinga ut blodet i armar och ben, och Felix Baumgartner riskerar att förlora medvetandet, eftersom hjärnan inte får nog med syre. En annan risk är chockvågorna. De kan kollidera och skapa en reaktion, som påminner om en explosion. Har man riktig otur kan den slita sönder dräkten.
Händerna frös till is
Bekymren kring ljudvallen får vänta. Dagens testhopp från 21 kilometer skall visa om Felix Baum-gartner över huvud taget kommer levande ur mötet med stratosfären. Klockan 09.50, efter en timme och 40 minuter, landar österrikaren med sin fallskärm i öknen. Alla är lättade. Felix är oskadd – så långt.
Efter en timme och 40 minuter landar Felix Baumgartner med sin fallskärm i öknen. Alla är lättade – fem års arbete har burit frukt.
Hans händer frös nästan till is under fallet, när han passerade ett område med 68 minusgrader. Han miste känseln, men efter landningen återfår han den. I övrigt har utrustningen fungerat bra. Fem års arbete har burit frukt.
Felix har förmått hålla kroppen stabil i en hastighet av 587 kilometer i timmen i ett tre minuter och 33 sekunder långt fritt fall, innan skärmen vecklade ut sig på 2405 meter. Det lovar gott för rekordförsöket senare under året.