Jorden blir långsamt lättare, men för att förstå varför måste vi utföra en beräkning.
Jordklotets vikt ökar med 40 000 ton om året, därför att jordens gravitationskraft långsamt suger till sig stoft och meteoriter från rymden.
Samtidigt ökar jordens massa på grund av den globala uppvärmningen. Värme är lika med energi och ökad energi medför – som Einstein har förklarat med sin berömda ekvation E = MC2 – även ökad massa.
För närvarande gör uppvärmningen jorden 160 ton tyngre om året.
Väte sipprar ut i rymden
Sedan kommer vi till den andra delen av beräkningen: Jordklotet förlorar samtidigt massa, och det gör det av två anledningar.
För det första roterar det allt långsammare, eftersom månen är på väg bortåt och dess gravitationskraft drar i vår planet. Den minskade hastigheten medför också mindre energi och därmed mindre massa. Fenomenet kostar jorden 16 ton om året.
Men den största massförlusten består av gaser som sipprar ut i rymden från det yttersta lagret av atmosfären – omkring 95 000 ton väte och 1 600 ton helium årligen.
Om vi subtraherar viktökningen från viktminskningen, får vi totalt sett en förlust på drygt 50 000 ton om året – cirka 0,000000000000001 procent av jordens vikt.
Allt väte vi förlorar hotar inte att tömma jordens vätelager inom överskådlig framtid. Enligt experter kommer det att ta tusentals miljarder år.