Jorden fick nästan allt sitt nuvarande vatten under ett massivt bombardemang av meteorer för cirka fyra miljarder år sedan. Om du tar ett glas vatten kan samma H2O-molekyler lätt ha druckits av alla möjliga förhistoriska djur, så även dinosaurier.
Vatten skapas och förstörs ständigt av kemiska processer – exempelvis inuti din kropp.
Du förbränner exempelvis socker i form av glukos –C6H12O6. Detta sker genom att kombinera sockret med sex syremolekyler. Resultatet är energi plus sex molekyler koldioxid och sex molekyler vatten.
Omvänt bryts vattenmolekylerna ner igen när processen går motsatt väg i växternas fotosyntes.
Jorden blöder väte
Jordens vattenmassor är dock inte helt konstanta. Vår planet tar exempelvis ständigt emot små mängder kosmiskt vatten via is i meteorer. Samtidigt förlorar jordklotet också partiklar som flyr ur atmosfären.
Jorden förlorar främst de två lätta gaserna väte och helium, varav vi tappar tre kilo respektive 50 gram per sekund.
När atmosfären förlorar väte förlorar vi faktiskt vatten, inte som H2O, utan som vattnets byggstenar. Eftersom förlusten är ytterst liten kommer det lyckligtvis hinna passera många miljarder år innan det blir ett problem.
Kretslopp cirkulerar vattnet
1. Kroppen håller kvar fukt
Du och alla andra organismer byter vatten med den omgivande miljön. Kvantiteten måste dock hållas relativt konstant. En förlust på enbart 5-8 procent orsakar symtom på uttorkning, exempelvis yrsel.
2. Himmel och hav delar vatten
Vatten avdunstar från ytor till luften och faller igen som regn. En vattenmolekyl befinner sig i genomsnitt nio dagar i atmosfären, 100 år i en sjö, 300 år i grundvatten och 3 000 år i havet.
3. Jorden döljer hav
Kontinentaldriften drar ned vatten tusentals kilometer under jorden. Samtidigt kommer det vatten ur jordens vulkaner. Forskare uppskattar att jordens inre rymmer tre gånger mer vatten än vad haven gör.