Hittills har forskare antagit att Venus och jorden har varit lika utsatta för den sortens kollisioner, men med hjälp av
4 000 datorsimulationer har forskare från University of Arizona i USA kommit fram till att det finns en signifikant skillnad.
Venus tog kulorna för jorden
Simuleringarna visade att ungefär hälften av de kollisioner som jorden utsattes för endast var partiella – det vill säga att de främmande kloten bara snuddade vid jorden. Kollisionerna har bromsat in kloten som sedan har rört sig inåt i solsystemet, där de kolliderade med Venus.
Den lägre hastigheten har gjort att planeterna helt har slukats av Venus och därmed har vår tvillingplanet sett till att de främmande planeterna inte träffade jorden.
Samtidigt har de båda varianterna av kollisioner resulterat i en skev fördelning av det material som jorden och Venus har tagit upp från de främmande planeterna. Vid mötet med jorden har bara de yttre lagren av jordskorpan och manteln på främmande planeter kvarlämnats, medan de tyngre inre lagren, inklusive järnhaltiga kärnor, har slukats av Venus.
Simuleringarna tecknar en bild av att Venus har utsatts för våldsammare kollisioner än jorden, och detta kan ha bidragit till att Venus utvecklades annorlunda.
Enligt forskare kan bombardemanget mot Venus förklara varför planeten inte har någon måne, varför den saknar magnetfält och varför den roterar betydligt långsammare än jorden – grundläggande skillnader som kan vara avgörande för de två planeternas kommande öde.