Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Jätteplanet kretsar runt ministjärna

Upptäckten av en Jupiter-liknande planet, som kretsar nära runt en röd dvärgstjärna, tvingar nu astronomerna att korrigera sina teorier om hur solsystem bildas.

Shutterstock

Objektet GJ 3512 ligger 31 ljusår från jorden. Hittills har astronomerna ansett det vara ett dubbelstjärnsystem, det vill säga två stjärnor som kretsar runt varandra.

Nu har analyser gjorda av astronomer vid Autonomous University i Spanien visat att det rör sig om något helt annat: En jättestor gasplanet som kretsar nära en liten stjärna, en så kallad röd dvärg.

Gasjätte ligger överraskande nära sin stjärna

1 / 3
123

Om gasplaneten GJ 3512 b hörde till vårt solsystem skulle den vara den innersta planeten och ligga innanför Merkurius. Storleksmässigt ligger planeten också mycket närmare sin stjärna än vad till exempel Jupiter gör i förhållande till solen.

Kombinationen är ovanlig och utmanar astronomernas föreställningar om hur gasjättar som Jupiter bildas.

Den nyupptäckta gasjätten, som fått namnet GJ 3512 b, har enligt forskarnas beräkningar en massa som är minst 46 procent av Jupiters massa, medan den röda dvärgstjärnan har en massa på bara tolv procent av solens massa.

Utmanar forskarnas ursprungliga teori

De båda objekten är därmed betydligt mer lika varandra i storlek än vad solen är jämförelse med sin största planet. De båda objekten ligger också närmare varandra.

Gasjätten kretsar runt den röda dvärgen på ett avstånd som är mindre än avståndet mellan solen och solsystemets innersta planet, Merkurius, vilket överraskar forskarna.

Hittills har astronomerna ansett att gasjättar som Jupiter bildas i en tvåstegsprocess.

Astronomer på Calar Alto-observatoriet har beräknat att omloppstiden för GJ 3512 b är omkring sju månader.

© Shutterstock

Från en skiva av gas och stoft runt en stjärna samlas först en kärna av is och små stenblock, tills denna kärna uppnår en massa minst tio gånger så stor som jordens massa.

Det gör kärnans gravitation så stark att planeten därefter kan samla in och hålla kvar en atmosfär av väte och helium.

Vanligare än vad forskarna tidigare trott

De spanska astronomernas datorsimuleringar visar emellertid att GJ 3512 b inte kan ha bildats på det sättet.

Det skulle ha tagit allt för lång tid, så att kärnan inte hade varit klar förrän gaserna för länge sedan försvunnit från skivan.

I stället menar forskarna att gasjätten bildats i en snabbare process, då skivan av gas och stoft kollapsat och direkt bildat kärnan.

Om det stämmer kan gasjättar runt röda dvärgstjärnor vara mycket vanligare än vad astronomerna hittills har trott.

Läs också:

Jupiter_solar system theme
Solsystemet

Jupiter: Solsystemets jätte

3 minuter
Solsystemet

Kan Jupiter göras till en stjärna?

0 minuter
Mercury_solar system theme
Merkurius

Merkurius: Planeten utan årstider

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj