Jätteplanet kretsar runt ministjärna

Upptäckten av en Jupiter-liknande planet, som kretsar nära runt en röd dvärgstjärna, tvingar nu astronomerna att korrigera sina teorier om hur solsystem bildas.

Upptäckten av en Jupiter-liknande planet, som kretsar nära runt en röd dvärgstjärna, tvingar nu astronomerna att korrigera sina teorier om hur solsystem bildas.

Shutterstock

Objektet GJ 3512 ligger 31 ljusår från jorden. Hittills har astronomerna ansett det vara ett dubbelstjärnsystem, det vill säga två stjärnor som kretsar runt varandra.

Nu har analyser gjorda av astronomer vid Autonomous University i Spanien visat att det rör sig om något helt annat: En jättestor gasplanet som kretsar nära en liten stjärna, en så kallad röd dvärg.

Gasjätte ligger överraskande nära sin stjärna

/ 3

Gasjätten GJ 3512 b inritad i vårt Solsystem

GJ 3512 b är nästan lika stor som sin stjärna. Gasplaneten i det främmande solsystemet har en diameter som är hela 70 procent av diametern i den stjärna som den kretsar runt.

GJ 3512 b: 136311 kilometer i diameter
Den röda dvärgen GJ 3512: 194730 kilometer i diameter

1

Solen

Jupiter är en lilleputt jämförd med solen. Diametern i Jupiter, som är marginellt större än GJ 3512 b, är bara omkring en tiondel av solens diameter.

Solen: 1392000 kilometer i diameter
Jupiter: 142984 kilometer i diameter

2

Merkurius

Merkurius kretsar närmast Solen i vårt solsystem

3
©

Kombinationen är ovanlig och utmanar astronomernas föreställningar om hur gasjättar som Jupiter bildas.

Den nyupptäckta gasjätten, som fått namnet GJ 3512 b, har enligt forskarnas beräkningar en massa som är minst 46 procent av Jupiters massa, medan den röda dvärgstjärnan har en massa på bara tolv procent av solens massa.

Utmanar forskarnas ursprungliga teori

De båda objekten är därmed betydligt mer lika varandra i storlek än vad solen är jämförelse med sin största planet. De båda objekten ligger också närmare varandra.

Gasjätten kretsar runt den röda dvärgen på ett avstånd som är mindre än avståndet mellan solen och solsystemets innersta planet, Merkurius, vilket överraskar forskarna.

Hittills har astronomerna ansett att gasjättar som Jupiter bildas i en tvåstegsprocess.

Astronomer på Calar Alto-observatoriet har beräknat att omloppstiden för GJ 3512 b är omkring sju månader.

© Shutterstock

Från en skiva av gas och stoft runt en stjärna samlas först en kärna av is och små stenblock, tills denna kärna uppnår en massa minst tio gånger så stor som jordens massa.

Det gör kärnans gravitation så stark att planeten därefter kan samla in och hålla kvar en atmosfär av väte och helium.

Vanligare än vad forskarna tidigare trott

De spanska astronomernas datorsimuleringar visar emellertid att GJ 3512 b inte kan ha bildats på det sättet.

Det skulle ha tagit allt för lång tid, så att kärnan inte hade varit klar förrän gaserna för länge sedan försvunnit från skivan.

I stället menar forskarna att gasjätten bildats i en snabbare process, då skivan av gas och stoft kollapsat och direkt bildat kärnan.

Om det stämmer kan gasjättar runt röda dvärgstjärnor vara mycket vanligare än vad astronomerna hittills har trott.