För 60 år sedan hävdade den polske astronomen Kazimierz Kordylewski att han hade sett ansamlingar av stoft i kretslopp runt jorden.
Sedan dess har ingen sett dessa stoftmånar – förrän nu.
Ungerska astronomer har med hjälp av speciella filter på sina teleskop återupptäckt en av dem, och liksom månen befinner den sig på 400 000 kilometers avstånd från jorden.
Stoftmånen ligger perfekt till
Stoftmånens position sammanfaller med en så kallad lagrangepunkt, som är en plats i rymden med jämvikt mellan jordens och månens gravitationsfält.
När två stora objekt som jorden och månen kretsar runt varandra skapar deras överlappande gravitationsfält fem stabila punkter där små objekt kan kretsa utan att falla in mot något av de stora objekten eller slungas bort från systemet.
Stoftmånen har samlats i den punkt som kallas L5.
Stoftmånen har samlats i jämviktspunkten L5. Det finns fem så kallade jämviktspunkter, där jorden och månen upphäver varandras gravitationsfält.
Stoftmånen kommer att spridas ut igen
Det kan finnas flera orsaker till att ingen har sett stoftmånen på så många år.
Det är svårt att få syn på små stoftpartiklar mot en bakgrund av lysande stjärnor och galaxer, och dessutom har stoftmånen kanske lösts upp och försvunnit i perioder.
Det finns jämvikt i gravitationsfältet L5 (vit prick) och därför kan ett utsnitt av stoftmånen (röda och svarta prickar) kretsa i L5 utan att slungas bort.
Datorsimuleringar har visat att solens gravitationskraft kan rubba stabiliteten i lagrangepunkterna, och dessa störningar kan troligen göra att stoftet sprids igen.
Upptäckten av stoftmånen i L5-punkten innebär att det är en dålig idé att placera satelliter där. Eftersom punkten kan samla på sig stoft, kan den också samla in rymdskrot som utgör ett hot mot satelliterna.