Ceres

Ceres - solsystemets mest intressanta dvärgplanet

Mänskligheten upptäckte Ceres år 1801 och 2015 blev det den första dvärgplaneten i solsystemet att få besök av en rymdfarkost. Nya upptäckter på Ceres har gett forskarna mersmak.

Mänskligheten upptäckte Ceres år 1801 och 2015 blev det den första dvärgplaneten i solsystemet att få besök av en rymdfarkost. Nya upptäckter på Ceres har gett forskarna mersmak.

Shutterstock

Ceres ursprung och upptäckt

Ceres har fått sitt namn efter den romerska gudinnan för skörd. Dvärgplaneten skapades för cirka 4,5 miljarder år sedan i samma skeende som övriga solsystemet.

Forskare beskriver Ceres som en embryoplanet, en planet som började bildas men inte vecklades fullt ut.

Teorin är att Jupiters starka gravitation förhindrade dvärgplaneten från att bli en fullbordad planet.

Det var den italienska astronomen Giuseppo Piazzi som upptäckte Ceres den 1 januari 1801.

Till en början klassades himlakroppen som en asteroid, men år 2006 ändrades detta till en dvärgplanet, eftersom den är så pass mycket större och annorlunda gentemot sina steniga grannar.

Ceres position i solsystemet

Ceres är den enda dvärgplaneten i vårt inre solsystem och är den största himlakroppen i asteroidbältet som finns mellan Mars och Jupiter.

Avståndet mellan Ceres och solen är 2,8 AU (astronomiska enheter eller astronomic units på engelska). 1 AU motsvarar det genomsnittliga avstånden mellan jorden och solen.

Avståndet på 2,8 AU innebär att det tar ljuset från solen cirka 22 minuter att nå Ceres och cirka 8 minuter för ljuset från solen att nå jorden.

Asteroidbälte

Asteroidbältet finns mellan Mars och Jupiter i vårt solsystem.

© McREL/NASA

Hur stor är Ceres i jämförelse med Jorden?

Jordens diameter är ungefär 13 gånger så stor som Ceres. Här nedan kan du se fler siffror som jämför Ceres med jorden.

Även om vi får avläsa skillnader mellan två himlakroppar i siffror, är vi människor generellt inte bra på att visualisera astronomiska tal. Här kan du därför se en visuell skillnad mellan dvärgplaneten och vår planet.

Dvärgplaneten Ceres
© Shutterstock

Ceres

  • Diameter: 952,4 km
  • Omkrets: 2 992,1 km
  • Massa: 947 x 1018 kg
  • Tyngdacceleration: 0,28 m/s2
  • Yttemperatur: -105 °C
  • Avstånd till solen: 2,8 AU
  • Rotation runt axel: 9 timmar
  • Omloppstid runt solen: 4,6 år
Planeten jorden
© Shutterstock

Jorden

  • Diameter: 12 742 km
  • Omkrets: 40 030,2 km
  • Massa: 597,2 x 1022 kg
  • Tyngdacceleration: 9,80665 m/s2
  • Yttemperatur: 14 °C
  • Avstånd till solen: 1 AU
  • Rotation runt axel: 24 timmar
  • Omloppstid runt solen: 1 år

Ceres Dawn Mission

2007 skickade NASA iväg rymdsonden Dawn för att studera de två största himlakropparna i asteroidbältet, nämligen Ceres och Vesta.

Fyra år efter uppskjutningen anlände Dawn till Vesta och efter lite mer än ett år senare påbörjades resan vidare mot Ceres. En resa som pågick i 30 månader och den 5 mars 2015 anlände Dawn till Ceres.

Väl i omloppsbana runt Ceres påbörjade en serie undersökningar. Bland annat studerades dvärgplanetens ytsammansättning vilket gav forskarna ledtrådar om hur Ceres blev till.

Ceres Dawn Mission

Ceres Dawn Mission, illustration från NASA.

© Shutterstock

Vatten på Ceres

Medan Dawn befann sig i kretslopp runt Ceres undersökte sondens infraröda kameror planetens yta för att avslöja grundämnen och sammansättningar av mineral.

Flera områden lyste upp under kamerorna, såsom Occator-kratern på södra sidan av Ceres.

Områdena visade sig innehålla saltavlagringar av natriumkarbonat, förmodligen härrörande från en flytande vätska som har pressats upp till ytan och avdunstat.

Varifrån vätskan kom klargjordes dock inte förrän 2020, då data från sondens senaste mätningar och bilder slutligen analyserades.

Enligt forskning som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Nature kommer vätskan från en reservoar med saltlösning eller saltvatten som är cirka 40 kilometer djup och flera hundra kilometer bred.

Vatten skulle avdunsta snabbt på Ceres, men Dawn avslöjade att saltavlagringarna fortfarande innehöll vatten, vilket indikerar att vätska fortfarande flyter i reservoaren och att det fortfarande finns geologiska processer som driver material upp från djupet.

Organiskt material på Ceres

Utöver vatten hittade Nasa även tecken på organiskt material som exempelvis kol runt Ernut-kratern som återfinns på Ceres norra sida.

Forskarna tror inte att molekylerna har kommit från en extern källa, exempelvis genom att en asteroid fört med sig molekylerna vid ett nedslag, utan att molekylerna har bildats på Ceres.

Upptäckten av organiskt material och vatten kan vara ett tecken på att Ceres en gång var beboelig.

Om det ens har funnits liv på dvärgplaneten kommer bara ytterligare expeditioner att kunna svara.

Ceres i framtiden

Även om Ceres har fångat forskarnas intresse finns det i nuläget inga planer på nya expeditioner för närvarande.

I fiktionens värld däremot finns gott om exempel på vad som kan hända med Ceres i framtiden.

I science-fiction TV-serien the Expanse (2015), får vi bland annat följa polisdetektiv Joe Miller som får i uppdrag att hitta den försvunna kvinnan Julie Mao.

Ceres i the Expanse är i det här fallet en välutvecklad rymdstation där Joe Miller påbörjar sitt detektivarbete. TV-serien spekuleras utspela sig kring år 2350 - hur verkligheten utvecklar sig mot fiktionen kan endast framtiden avgöra.