En asteroid cirkulerar runt solen i samma omloppsbana som jorden, konstaterar forskare i en ny rapport.
Asteroiden befinner sig på en speciell plats i gravitationsfältet, där solens gravitation neutraliserar jordens, så att varken planeten eller solen drar in det – jämförelsevis – lilla objektet i en kollision.
Vår nya granne kan både bli en viktig mellanstation för ytterligare utforskning av rymden, precis som den kan berätta mer om vårt solsystems början.
Kilometerstor granne hänger kvar i årtusenden
Asteroiden är en så kallad trojan – vilket vill säga att den delar bana med ett annat himlaobjekts bana runt solen.
Den här sortens asteroider sågs först vid Jupiter, som har ett kluster av trojanasteroider framför och bakom sig i sin omloppsbana. De första asteroiderna av denna typ namngavs efter figurer från det trojanska kriget, som sedan har fått ge namn åt typen också.
Den nya trojanen, som har fått namnet 2020 XL5, är nästan 1,2 kilometer bred och består sannolikt av kol, skriver de spanska forskarna i rapporten.
XL5 är bara den andra jordtrojanen som astronomerna har hittat. År 2010 upptäcktes den första, 2010 TK7, efter årtiondens jakt. Astronomerna har nämligen känt till trojanska asteroider länge – Jupiter har fler än 11 000, Neptunus har 32, Mars nio och Uranus en enda.
Astronomerna räknar med att det också döljer sig flera i jordens omloppsbana. Och de blir lättare att hitta nu, eftersom data från XL5 kan guida de professionella stjärnkikarna.
Det finns också rika möjligheter att samla in mer kunskap om nya granne, för enligt forskarnas beräkningar kommer den att hänga kvar i vår omloppsbana som jorden under kommande 4 000 år.
Gravitationsfältens blinda vinkel skyddar asteroiden
Vår nya granne upptäcktes i december 2020, men det är först nu som forskarna är säkra på att XL5 rent faktiskt är en jordtrojan.
Lagrangepunkter
Mellan två objekt, varav det mindre kretsar runt det större, finns det fem punkter i vilka gravitationskrafternas mellan de båda himlakropparna sätter varandra ur spel.
På de fem punkterna kan mindre objekt överleva därför att de större objekten inte drar dem till sig i en annars oundviklig kollision.
Vår nya trojanasteroid 2020 XL5 ligger i L4, det vill säga framför jorden i vår gemensamma bana runt solen.
Mellan jorden och månen finns det också dem Lagrangepunkter.
Just därför att asteroiden följer samma bana runt solen som vi gör, är det svårt att observera den. Det krävs en mycket snäv vinkel för att få syn på XL5 – oftast i skymningen, då ljuset försvårar bra bilder.
Även om en asteroid lika så stor som XL5 skulle jämna Tokyo med marken om den kraschade där ska vi inte frukta vår nya granne.
Trojanska asteroider ligger nämligen på speciella punkter i större himlakroppars omloppsbanor, där gravitationskraften från solen neutraliserar attraktionskraften från asteroidens närmaste granne.
Jorden och solen drar lika hårt i XL5, eftersom den ligger på en så kallad Lagrangepunkt, och därför drar varken vår planet eller solen den lilla asteroiden till sig i en kollision.
Asteroid kan bli viktig allierad för astronomerna
Experterna hoppas att XL5 kan bli en viktig allierad i framtidens rymdforskning.
När asteroiden är som närmast jorden i sin omloppsbana är den fortfarande drygt elva miljoner kilometer från oss – ungefär 30 gånger så långt bort som månen befinner sig.
Det var här från observatoriet på toppen av Hawaiis Mauna Kea som 2020 XL5 först iakttogs.
Ändå tror experter att den nya grannen kan bli billigare att besöka än månen på sikt. Och det kan bana väg för att använda den för mellanlandningar på längre rymdexpeditioner och potentiellt utvinna resurser ur den.
Enligt forskarna bakom rapporten kan ytterligare studier av XL5 även kasta ljus över hur trojanska asteroider fångas i Lagrangepunkterna och kanske varifrån de kommer.
Förhoppningsvis kan studier av det slaget göra oss klokare på hur solsystem, månar och andra himlaobjekt blir till.