Nasa
Artemis testdocka

Två dockor ska testa månresa före den första kvinnliga astronauten

Artemis I-uppdraget, som snart skickar upp Orionkapseln i omlopp runt månen, har tre dockor som enda besättning. Två av dem är utvecklade just för att testa förhållandena innan den första kvinnliga astronauten beträder jordens närmaste granne.

I augusti skickar Nasa i väg den första raketen i Artemisprogrammet mot månen.

Ombord finns tre dockor och två av dem är kvinnliga skyltdockor.

De är specialbyggda för att testa ett flertal säkerhetsförhållanden, innan Artemisprogrammet enligt planen transporterar den första kvinnliga och icke-vita astronauten på jordens naturliga satellit 2025.

Artemis flyger först till månen, sedan Mars

Nasas omfattande nya program heter Artemis och uppskjutningen i augusti är den första delen av den årslånga expeditionen.

Om allt går som planerat med Artemis I och dockorna, raketerna och rymdkapseln alla klarar resan, banar det väg för Artemis II. Då ska en besättning av astronauter flyga förbi månen utan att landa.

Artemis I-uppdragets besättning

Tre dockor ska testa säkerheten i Nasas nya SLS-raket och Orionkapsel. SLS ska skicka i väg mer last till månen än sina föregångare och därför krävs det också högre hastighet vid uppskjutningen än någonsin tidigare. Landningen kommer dessutom att ha högre fart och högre temperaturer än under tidigare månfärder.

Kvinnlig skyltdocka i laboratorium
© German Aerospace Center

Två kvinnliga torsor från Israel och Tyskland

Helga-dockan är av tre skyltdockor som ska följa med på Artemis-I-uppdraget till månen. Hon har byggts av den tyska rymdorganisationen och ska med hjälp av tusentals sensorer undersöka hur mycket kosmisk strålning som söker sig in till astronauternas organ under resan.

Skivor med sensorer i laboratorium
© German Aerospace Center

De kvinnliga dockorna ska testa rymdens strålning

Helga – och hennes israeliska syster, Zohar – har byggt av 38 skivor av material som imiterar vävnaden och benen i en människokropp. Inuti skivorna sitter mer än 5 000 sensorer som ska mäta den radioaktiva, kosmiska strålningen.

Skyltdocka i orange rymddräkt
© NASA

Kommendör Moonikin Campos

Den sista dockan på det första Artemisuppdraget är kommendör Moonikin Campos. Till skillnad från Helga och Zohar har kommendören även en underkropp. Den ska bland annat hjälpa till att mäta tryck och belastning från rymdraketens höga hastighet under uppskjutningen.

På Artemis III-uppdraget ska människor enligt planen däremot beträda månen igen. Och månlandningen blir historisk eftersom besättningen kommer att inkludera både kvinnliga och icke-vita astronauter.

Hittills har samtliga tolv astronauter på månen varit vita män, men 50 år efter den senaste månlandningen blir besättningen mer mångfaldig.

Nasas stora plan för Artemisprogrammet är att etablera en koloni på månen, där astronauter kan mellanlanda på vägen ut i rymden – först och främst Mars.

En israel, en tysk och en NASA-legend går ombord på Orion-kapseln

Det låter kanske som början på ett skämt, men det är faktiskt sant. Zohar, Helga och Kommendör Moonikin Campos heter de tre dockor som utgör den första besättningen under Nasas Artemisprogram.

De tre dockastronauterna kommer från Israel, Tyskland och USA. Kommendör Campos är den enda hela skyltdockan med både över- och underkropp, medan Zohar och Helga bara är torsor.

Man tittar på papper

En av dockorna på Artemis I-uppdraget har namngivits efter Arturo Campos. Han var elektroingenjör på Apollo 13-uppdraget, där en av rymdkapselns syretanker gick sönder två dagar efter uppskjutningen. Campos spelade en viktig roll i utarbetandet av den lösning som räddade de tre astronauternas liv.

© Campos-familien

Torsorna är byggda av 38 skivor som simulerar muskelvävnad och ben från en människokropp. Inuti skivorna sitter mer än 5 000 sensorer som ska mäta den kosmiska strålningen i olika organ.

Uppdragens överbefälhavare Kommendör Moonikin Campos sitter i förarsätet, där han får i uppgift att mäta Nasas nya SLS-rakets belastning för astronauterna, när raketen skjuts mot månen i nästan 40 000 km/h.

Moonikin Campos namn bestämdes efter en ordlek kring att han är en skyltdocka som ska till månen (eng. moon och mannequin = Moonikin, reds. anm.). Nasa utlyste en tävling om efternamnet och allmänheten valde Campos.

Därmed lyfter de på rymdhjälmen för Nasalegenden Arturo Campos, som spelade en viktig roll när den olycksdrabbade Apollo 13-besättningen skulle återföras till jorden.