Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Mary Jackson NASA
© NASA
Universum - Rymdresor

Tre svarta kvinnor rymdkapplöpningen för USA

För sextio år sedan bidrog tre svarta kvinnor till att förändra rymdkapplöpningen till amerikanernas fördel.

Året är 1961. Rymdkapplöpningen pågår för fullt och amerikanerna ligger långt efter.

Flera år tidigare skickade Sovjetunionen upp den första satelliten, Sputnik 1, i omlopp runt jorden och nu de också har skickat ut piloten Jurij Gagarin som blev den första människan i rymden och även fått ned honom välbehållen på jorden igen.

Ingenjörerna och matematikerna på Nasa är frustrerade. De får inte matematiken i rymdflygningarna att stämma och datorerna är ännu inte så stabila eller tillräckligt kraftfulla för att kunna utföra de komplexa beräkningarna.

Här kommer de tre huvudpersonerna in i bilden.

Dorothy Vaughan, Mary Jackson och Katherine Johnson såg till att ändra maktbalansen i rymdkapplöpningen för USA:s räkning. Tre färgade kvinnor, som tilldelades titeln ”Coloured Computers” av Nasa, gjorde skillnad i ett för övrigt segregerat USA när det kom till hudfärg.

Dorothy Vaughan

Dorothy Vaughan

Dorothy Vaughan hade en kandidatexamen i matematik och fick jobb på Nasa (som vid den tiden hette Naca) 1943 vid den tiden då andra världskriget rasade. Kriget gjorde att myndigheterna anställde kvinnor med matematiska kunskaper för att utveckla bättre flygplan på grund av att manlig arbetskraft saknades.

Hon blev en del av avdelningen West Area Computers: En grupp svarta kvinnor med matematisk bakgrund vars uppgift var att utföra komplicerade beräkningar.

En vass programmerare

1949 blev hon arbetsledare på avdelningen – den första färgade arbetsledaren i Nasas historia.

När de första icke-mänskliga datorerna började användas på Nasa var hon snabb att lära sig programmera dem. Hennes kunskaper spelade bland annat en stor roll i utvecklingen av Scout-raketerna.

Dorothy Vaughan gick i pension i 1971 efter att ha arbetat inom Nasa i 28 år. Hon dog 2008, 98 år gammal.

Mary Jackson

Mary Jackson blev Nasas första färgade kvinnliga ingenjör 1958. Hon fick kämpa hårt för att nå dit. Hennes kön, men särskilt hennes hudfärg, var ett hinder i kampen.

Hennes karriär på Nasa startade 1951 då hon räknade ut matematiska problem under Dorothy Vaughan i West Area Computers. Efter två år som mänsklig dator fick hon en fast anställning under ingenjör Kazimierz Czarnecki, som arbetade med att testa rymdkapslar i vindtunnlar.

Han ville att Mary Jackson skulle arbeta där som ingenjör - en position som krävde att hon tog kvällskurser på ett universitet reserverat för vita. Kommunfullmäktige i Hampton där hon skulle läsa gav henne dock dispens att få gå kursen trots hennes hudfärg.

Kämpade för den lilla kvinnan

Som ingenjör var hon med att utveckla formen på Nasas rymdkapslar och flygplan så att de skulle utnyttja aerodynamiken optimalt. Under sin tid inom organisationen publicerade hon tolv vetenskapliga artiklar.

Under sina 34 år hos Nasa utkämpade Mary Jackson en lång kamp för minoriteters rättigheter.

Hon gick i pension 1985 och dog 2005, 83 år gammal.

Katherine Johnson

När astronauten John Glenn 1962 blev den första amerikanen i omlopp runt jorden var det en dator som hade utfört alla beräkningar inför färden.

Men Glenn litade inte på det elektriska vidundret. Därför bad han specifikt om att få talen genomräknade av Katherine Johnson innan han for iväg ut i rymden.

Under 1950- och 1960-talet var Katherine Johnson en av Nasas vassaste matematiska hjärnor. Hon räknade bland annat ut rymdkapselns bara då Alan Shepard blev den första amerikanen i rymden.

Tog amerikanerna till månen

Senare under 1960-talet var det hennes uträkningar som gjorde det möjligt att skicka Apollo-uppdragen till månen och hon spelade en viktig roll i utvecklingen av rymdfärjeprogrammet.

Under hennes 28 år hos Nasa publicerade hon 26 vetenskapliga artiklar. Hon gick i pension 1986 och har sedermera fått en avdelning inom Nasa uppkallad efter sig.

År 2016 fick hon ta emot USA:s främsta civila utmärkelse när Barack Obama tilldelade henne Presidentens frihetsmedalj – en medalj som bland annat delas ut till individer som har gjort något extraordinärt för landet.

Katherine Johnson dog 2018 och var då 101 år.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj