Starlink: Så här ser du satelliterna från Sverige

Text:

Jeppe Wojcik

Publicerad den 20. 05. 20

Sedan maj 2019 har det privata rymdfartsföretaget SpaceX lagt till mer än 400 satelliter till jordens omloppsbanor – och antalet ökar varje månad.

Nanosatelliterna går under namnet Starlink och har till uppgift att omge hela jordklotet med ett nätverk, som säkerställer blixtsnabb, trådlös internetuppkoppling överallt.

Som en sidovinst ger uppskjutningarna upphov till en spektakulär syn, när satelliterna korsar natthimlen som pärlor på en tråd.

Följ uppskjutningen av 60 Starlink-satelliter i april 2020:

Starlink är ett glittrande satellittåg

Pärlraderna av satelliter är lättast att se under veckorna efter uppskjutningen, då de med hjälp av jonmotorer lyfter sitt omlopp till 380 kilometer över jorden – i den så kallade parkeringsbanan – till deras aktiveringshöjd på 550 kilometer över jorden. Där är de betydligt svårare att få syn på.

Satellittågen får kritik för att spoliera astronomiske observationer, men de satelliter som ska skickas upp hädanefter, ska vara klädda med en beläggning, som enligt en studie minimerar återstrålningen.

SpaceX planerar att skicka upp totalt 12 000–42 000 Starlink-satelliter, men bara ett par hundra av dem kommer att vara konstant synliga med blotta ögat på natthimlen.

Från norra halvklotet kommer satelliterna vanligtvis att synas på himlen i banor från väst mot öst. Ett stort antal faktorer kan dock dölja dem – exempelvis moln och solens placering i förhållande till satelliterna.

Starlink-satellitter fördubblar uppkopplingshastigheten

Rymdfartsföretaget SpaceX ska skicka upp tusentals Starlink-satelliter, som ska kretsa runt jorden på cirka 300–1300 kilometers höjd. Tillsammans bildar de ett finmaskigt nät, i vilket varje satellit kan ta emot data från jorden, koda om data till ljuskoder och skicka dem som laserpulser från satellit till satellit. På så sätt kan data förflyttas fritt med ljusets hastighet i vakuum. Därför kan filer färdas dubbelt som snabbt som de kan via de kablar vi använder på jorden i dag.

1. Vågor skickas upp

En antenn i San Francisco skickar upp data omkodad till radiovågor till en satellit, som kodar om vågorna till ljuspulser, som skickas vidare till nästa satellit. Tekniken kan jämföras med Morsekod. Varje puls av lys är bara en kod för var sin datadel.

2. Laser vidarebefordrar

Fyra laserlänkar går från varje Starlink-satellit till dem som är framför, bakom och i de parallella grannbanorna. Länken till grannarna är förskjuten, i stället för att gå 90 grader år sidorna, för att uppnå mer direkta datarutter mellan öst och väst, där man vän tar sig att den största datatrafiken kommer att uppstå.

3. Algoritm visar vägen

Flera gånger i sekunden gör satelliterna nya beräkningar. De använder sig av en algoritm som räknar ut den snabbaste rutten för varje Starlink-satellit till destinationen via satelliterna kring den. På så sätt når data fram till London på 46 millisekunder.

Så här ser du Starlink i Sverige

Satelliterna i varje uppskjutning följs bara åt i början. På sikt driver de längre ifrån varandra och styrs i olika riktningar, men brottstycken syns fortfarande som kedjor som passerar samma område av himlen med några få minuters mellanrum.

Satelliterna ligger som pärlor på ett snöre:

Här nedanför kan du se när det nästa gång finns goda chanser att se ett satellittåg, om molntäcket och de lokala ljusförhållandena tillåter det.

Satelliterna från Starlink-uppdragen 4, 5 och 6 syns på natthimlen mellan maj och augusti 2020. Observationsguiden nedan tar sin utgångspunkt i Stockholm – men längst ned i artikeln hittar du en länk till en guide till din geografiska placering.

Uppdaterad information om satelliternas synbarhet och placering på natthimlen – med utgångspunkt i din geografiska placering i Sverige – hittar du exempelvis på satellitsökares webbplats heavens-above.com

En Google-ingenjör har dessutom programmerat satelliternas exakta placering under kommande dagar i Google Street View.