Analyser av radarmätningar visar att Saturnusmånen Titan innehåller hav som är tillräckligt djupa för att de ska kunna utforskas av ubåtar.
Mätningarna gjordes 2014 av rymdsonden Cassini, men nu har forskare från Cornell University i USA använt datan för att mäta djupet på månens största hav, Kraken Mare.
Havet är lika stort som Kaspiska havet och består av flytande metan med en del etan och kväve.
Havet Kraken Mare vid Titans nordpol mäter 1 000 kilometer på den längsta delen. Det rymmer cirka 80 procent av månens vätska.
Forskarna beräknade djupet utifrån tidsskillnaden mellan de radarsignaler som Cassini sände iväg och de reflekterade signalerna från ytan och havsbotten.
Mitt i havet fanns inga signaler från havsbotten, så där är djupet med all säkerhet över 100 meter och troligtvis upp emot 300 meter.
Titans metan är som jordens vatten
Analyserna tog hänsyn till att radarsignalerna dämpades av olika vätskor, och därför kunde forskarna också se att blandningsförhållandet mellan metan, etan och kväve motsvarar det som tidigare uppmätts på andra ställen på Titan.
Det bekräftar att vätskan är en del av ett globalt kretslopp med avdunstning och nederbörd, precis som vattnet på jorden.
Ubåt ska utforska metanhavet på Titan
Forskare vid Nasa har redan börjat designa den ubåt som de hoppas kunna sjösätta i Titans största hav 2040.
Kameror som placeras i ubåtens torn och front tar bilder över och under ytan.
Antenn längs "ryggfenan" sörjer för direktkontakt med jorden när ubåten är vid ytan.
Ekolod mäter avståndet till havsbotten.
Sond på ubåtens undre del tar prover av havsbotten.
Ekolod på ubåtens sidor skannar omgivningen.
Fyra propellrar som drivs av elmotorer ger ubåten framdrift.
Titan är det enda klotet i solsystemet utöver jorden som har vätska på ytan, och den stora frågan är om den flytande metan kan spela samma roll i livets utveckling som vatten har gjort hos oss.
Sju år gammal dröm
I sju års tid har forskare vid Nasa arbetat med idén om att skicka en ubåt till Kraken Mare för att bland annat studera havsbotten, strömförhållanden och tidvatten.
Projektet har fortfarande inte antagits slutgiltigt, men det kommer att genomföras runt 2040.
