Bidrar rymdforskning till miljövänlig teknik?
Ja
Satelliter förser oss med kunskap som gör att jordens resurser kan användas på ett hållbart sätt. Till exempel kan observationer från satelliter potentiellt halvera grundvattenbevattning i USA som slukar 80 procent av landets totala vattenförbrukning.
Flera andra lösningar bidrar med miljövänlig teknik här på jorden – även om de ursprungligen utvecklades för rymden.
Lösningar i rymden gynnar jorden
Teknik som utvecklats för rymdens kalla, mörka och begränsade resurser har hittat tillbaka till jorden, där de bland annat hjälper till att minska energiförbrukningen.
Värmer raketuppskjutningar upp jorden?
Nej
Antalet uppskjutningar kommer explodera under det kommande decenniet, men det behöver inte vara dåliga nyheter.
I grund och botten bränner raketer stora mängder bränsle för att övervinna jordens gravitationsfält, och beroende på bränsletyp frigörs både gaser och partiklar. De vanligaste gaserna är koldioxid och vattenånga, medan de vanligaste partiklarna är kol och aluminiumoxid.
Alla ämne påverkar atmosfärens kemi och växthuseffekten, men forskare vet ytterst lite om avgasernas effekt. En analys som publicerades av American Geophysical Union 2014 visar dock att den uppvärmande effekten av raketernas växthusgasutsläpp är försumbar.
Å andra sidan påverkar den kylande effekten av aluminiumoxid och kolsvart betydligt mer. Den vita aluminiumoxiden reflekterar solens ljus tillbaka till rymden, medan det svarta kolsotet absorberar solljus och omvandlar den till värme i de övre delarna av atmosfären.
Båda ämnena minskar således mängden solstrålning som når jordytan. Effekten kyler ned det nedre skiktet av atmosfären, troposfären, och motverkar den globala uppvärmningen.
Avgaser förändrar temperaturen
Klimatforskare beskriver effekterna av de extra växthusgaserna och andra klimatämnen som strålningsdrivning.
Strålningsdrivning är skillnaden mellan den energi som jorden får och den energi som jorden blir av med igen. När strålningsdrivningen är positiv värms jorden upp. 1750 var utsläppen minimala och strålningsdrivningen var cirka 0 watt per kvadratmeter (w/m2).
1950 var strålningsdrivningen cirka 0,57 watt per kvadratmeter, 1980 var den 1,25, och 2011 visade FN:s senaste stora klimatrapport att strålningsdrivningen var 2,29 W/m2.
Är klimatforskningen beroende av rymdfart?
Ja
Mätningar från satelliter ger forskare en överblick och fyller i luckorna mellan väderstationerna på jordens yta. Information om temperatur, nederbörd, vind, skogsbränder, algblomning och liknande når oss från öde områden och är viktig data för exempelvis klimatmodeller.
Satelliter har bland annat hjälpt oss att uppskatta den årliga förlusten av 82 000 km2 havsis sedan 1980.
Dessutom hjälper satelliter till att mäta mängden koldioxid i atmosfären och göra det möjligt att uppskatta förlusten av is på Grönland och Antarktis. Satelliter och deras uppgifter övervakas av den internationella satellitdatabasen. Den 1 april 2020 fanns det totalt 191 satelliter som användes inom meteorologi, klimatvetenskap och geovetenskap.
