Sanningen om rymdfart och klimat

Vanligtvis är rymdfart inget som förknippas med klimatforskning, men faktum är att rymduppdrag bidrar till miljövänliga lösningar på jorden, precis som raketutsläpp motverkar global uppvärmning.

Vanligtvis är rymdfart inget som förknippas med klimatforskning, men faktum är att rymduppdrag bidrar till miljövänliga lösningar på jorden, precis som raketutsläpp motverkar global uppvärmning.

Bill Ingalls/NASA

Bidrar rymdforskning till miljövänlig teknik?

Ja

Satelliter förser oss med kunskap som gör att jordens resurser kan användas på ett hållbart sätt. Till exempel kan observationer från satelliter potentiellt halvera grundvattenbevattning i USA som slukar 80 procent av landets totala vattenförbrukning.

Flera andra lösningar bidrar med miljövänlig teknik här på jorden – även om de ursprungligen utvecklades för rymden.

Teknik som utvecklats för rymdens kalla, mörka och begränsade resurser har hittat tillbaka till jorden, där de bland annat hjälper till att minska energiförbrukningen.

© Shutterstock

Metall reflekterar strålning

Rymdräkter skyddar astronauter från extrem kyla. Men med vanlig isolering skulle dräkten behöva vara en meter tjock. Därför utvecklade Nasas ingenjörer isolering av tunn metallfolie på 1960-talet och i dag används den i exempelvis byggnader, både för att behålla kyla och värme.

© Water Pure Technologies Inc.

Avancerade filter renar vatten

Vatten är avgörande för människor, men det är tungt att skicka upp i rymden. Därför återvinns allt vatten på den Internationella rymdstationen – även urin och svett. Detta görs med hjälp av avancerade filter med bland annat nanofiber. I dag framställer filtren även rent dricksvatten i bland annat krisområden på olika platser på jorden.

© Ritzau Scanpix

LED stimulerar grönsaker

LED-lampor ger samma ljus som en glödlampa med endast tio procent av strömförbrukning. Detta gjorde att Nasa blev intresserade av tekniken på 1990-talet, bland annat för att kunna odla grönsaker i rymden. I dag används tekniken för att odla grönsaker i höghus och under jord.

Värmer raketuppskjutningar upp jorden?

Nej

Antalet uppskjutningar kommer explodera under det kommande decenniet, men det behöver inte vara dåliga nyheter.

I grund och botten bränner raketer stora mängder bränsle för att övervinna jordens gravitationsfält, och beroende på bränsletyp frigörs både gaser och partiklar. De vanligaste gaserna är koldioxid och vattenånga, medan de vanligaste partiklarna är kol och aluminiumoxid.

Alla ämne påverkar atmosfärens kemi och växthuseffekten, men forskare vet ytterst lite om avgasernas effekt. En analys som publicerades av American Geophysical Union 2014 visar dock att den uppvärmande effekten av raketernas växthusgasutsläpp är försumbar.

Å andra sidan påverkar den kylande effekten av aluminiumoxid och kolsvart betydligt mer. Den vita aluminiumoxiden reflekterar solens ljus tillbaka till rymden, medan det svarta kolsotet absorberar solljus och omvandlar den till värme i de övre delarna av atmosfären.

Båda ämnena minskar således mängden solstrålning som når jordytan. Effekten kyler ned det nedre skiktet av atmosfären, troposfären, och motverkar den globala uppvärmningen.

Klimatforskare beskriver effekterna av de extra växthusgaserna och andra klimatämnen som strålningsdrivning.

Strålningsdrivning är skillnaden mellan den energi som jorden får och den energi som jorden blir av med igen. När strålningsdrivningen är positiv värms jorden upp. 1750 var utsläppen minimala och strålningsdrivningen var cirka 0 watt per kvadratmeter (w/m2).

1950 var strålningsdrivningen cirka 0,57 watt per kvadratmeter, 1980 var den 1,25, och 2011 visade FN:s senaste stora klimatrapport att strålningsdrivningen var 2,29 W/m2.

© Shutterstock

Raketer kyler ned

Raketer påverkar hela atmosfären med koldioxid, vattenånga (H2O), aluminiumoxid (Al2O3) och kol (C).

Total klimateffekt i dag: Nedkylning på 0,02 watt/m2

© Shutterstock

Bilar värmer upp

Bilar påverkar den lägre delen av atmosfären med partiklar, CO2, kväveföreningar (NOx) och ozon (O3).

Total klimateffekt i dag: Uppvärmning på 0,2 watt/m2

© Shutterstock

Flygplan isolerar

Flygplan påverkar den nedre delen av atmosfären med koldioxid, kväveföreningar, kol och med den isolerande effekten av vita kondensspår, det vill säga mikroskopiska iskristaller.

Total klimateffekt i dag: Uppvärmning på 0,08 watt/m2

Är klimatforskningen beroende av rymdfart?

Ja

Mätningar från satelliter ger forskare en överblick och fyller i luckorna mellan väderstationerna på jordens yta. Information om temperatur, nederbörd, vind, skogsbränder, algblomning och liknande når oss från öde områden och är viktig data för exempelvis klimatmodeller.

Satelliter har bland annat hjälpt oss att uppskatta den årliga förlusten av 82 000 km2 havsis sedan 1980.

Dessutom hjälper satelliter till att mäta mängden koldioxid i atmosfären och göra det möjligt att uppskatta förlusten av is på Grönland och Antarktis. Satelliter och deras uppgifter övervakas av den internationella satellitdatabasen. Den 1 april 2020 fanns det totalt 191 satelliter som användes inom meteorologi, klimatvetenskap och geovetenskap.