Robotar ska rensa bort vårt skrot från rymden

Farliga vrakdelar lika stora som bussar kretsar runt jorden i svindlande hastigheter, vilket gör livet riskabelt för satelliter och rymdstationer.

Farliga vrakdelar lika stora som bussar kretsar runt jorden i svindlande hastigheter, vilket gör livet riskabelt för satelliter och rymdstationer.

Shutterstock / Frame Stock Footage

Det vimlar av vrakdelar som virvlar runt i jordens gravitationsfält i hastigheter på över sex kilometer per sekund. Vrakdelarna innebär en fara för satelliter, raketuppskjutningar och inte minst bebodda rymdstationer.

Vrakgodset beräknas bestå av upp emot 35 000 frikopplade raketdelar, uttjänta satelliter och liknande skrot, var och en med en minimistorlek som en knytnäve, som virvlar runt i omloppsbanan runt jorden bland de cirka 5 000 aktiva satelliterna.

Forskare från hela världen har identifierat de 50 största och farligaste rymdskrotsdelarna – och de är allt annat trevliga att råka ut för.

Ett läskigt grannskap

"Den sortens avfall motsvarar bokstavligen en skolbuss, där den enda skillnaden är att avfallet inte har några bromsar, saknar ratt där och dundrar fram i drygt 24 000 kilometer i timmen", säger Darren McKnight, teknisk rådgivare på LeoLabs som ingår i det internationella samarbetet för att observera utomjordiska vrakdelar, till MSN.

McKnight förklarar att bland annat 18 ryska raketdelar i den storleken har observerats inom ett relativt litet område i bältet runt jorden, och han beskriver det hela som "ett läskigt område".

Dessutom finns det upp emot 500 000 skrotdelar, ungefär lika stora som en skruv, som obemärkt dundrar fram som projektiler i rymden. En av dessa borrade ett hål i en robotarm på Internationella rymdstationen sommaren 2021.

Robotar, nät och magneter

På grund av kollisionsrisken och det ökande antalet rymduppskjutningar vill USA, liksom flera andra stora rymdnationer, få kontroll på de flygande deponierna.

Saneringsuppdraget har lagts ut på privata företag som kan tjäna motsvarande drygt 14 miljoner svenska kronor i två investeringsomgångar, varefter de bästa kandidaterna ska få visa upp sina förmågor som rymdsopgubbar.

Bland deltagarna finns japanska AstroScale, som har byggt en liten robotstyrd rymdfarkost för att efterlikna de tumultartade kullerbytorna som flygande skräpbitar gör i omloppsbanan runt jorden. Därefter ska rymdfarkosten kretsa runt rymdskräpet och fånga in det med hjälp av en magnet.

Det schweiziska företaget ClearSpace tar sig an insamlingen något annorlunda i det avfallsavtal som företaget sedan tidigare har med European Space Agency.

Den schweiziska lösningen, liksom det japanska projektet, identifierar först det flygande avfallet och samlar därefter in det med hjälp av stora, automatiserade fångstarmar.

En tredje variant att städa i rymden på har tagits fram av brittiska RemoveDebris, som bland annat har Elon Musk-företaget SpaceX bland sina kunder.

Britterna kastar helt enkelt ut ett stort nät för att fånga flygande skräp och när rymdskräpet ligger säkert i nätet hissas ett stort segel som guidar avfallet mot jordens atmosfär där det brinner upp.