Nu är det avgjort var Nasas nästa Marsrover ska landa när den 2021 kommer till den röda planeten.
Det blir i Jezerokratern, som har både en gammal sjöbotten och ett uttorkat floddelta.
Krater är den perfekta platsen att söka i
För fyra miljarder år sedan var den halvfull med vatten och längs stranden har man upptäckt en ring av karbonat.
Motsvarande avlagringar på jorden är ofta en fyndplats för stromatoliter, vilket är fossila mattor av bakterier.
Om det har funnits mikroorganismer på Mars är det just här man ska leta efter spår av dem.
Rovern blir ett rullande laboratorium
Precis som sina föregångare utrustas Marsrovern 2020 med massvis av mätinstrument som samlar in data på platsen. En extra uppgift blir att samla in ett förråd av borrprover som ska hämtas senare.
Radar skannar marken ned till cirka tio meters djup.
Lasersystem kan på avstånd undersöka kemin i berg och stoft.
Kamera kan zooma och panorera för att få bästa möjliga bilder.
Väderstation mäter bland annat temperatur och vindhastighet på den röda planeten.
Röntgen-spektrometer undersöker kemin i berg och stoft på nära håll.
Ultraviolett- spektrometer ska undersöka mineraler på planetens yta.
Prover hämtas hem senare
Marsrovern ska analysera avlagringarna med sina medförda instrument och samla in prover.
Den är försedd med en robotarm som ska borra fram proverna och packa dem i små cylindrar. Rovern har en behållare med plats för cirka 20 cylindrar, som vardera kan innehålla ett prov.
Planen är att rovern ska gömma behållaren så att den kan hämtas hem under ett kommande uppdrag.
En robotarm löser uppgiften med att samla in stoftprover och borrkärnor (vänster), packa in dem i små cylindrar (mitten) och samla dem i en behållare (höger) som ska deponeras.
Nästa anhalt: Midway
Rovern är byggd för att fungera i cirka två år, men om allt går bra kan uppdraget förlängas.
Forskarna hoppas att rovern kommer att kunna forcera kanten av Jezerokratern och köras vidare till Midway, som ligger 25 kilometer bort.
Midway är intressant eftersom det finns berg där som har bildats under ytan. Forskarna menar att det innehåller avlagringar från mineralhaltiga källor. Kanske har källorna gett näring åt organismer som levt skyddade i underjorden.