Samma uppdrag har ESA:s kommande rover, Rosalind Franklin, vilken är uppkallad efter forskaren som bidrog till att avslöja dna-molekylens struktur.
Som ett slags generalrepetition genomförde forskarna experiment i Atacamaöknen i Chile, som erbjuder förhållanden som påminner om miljön på Mars.
Öknen är knastertorr och i vissa områden har det inte fallit något regn på flera hundra år. Dessutom är sanden starkt salthaltig, och ytan är utsatt för stark UV-strålning från solen.
Forskarna skickade ut en rover i öknen där dess uppgift var att ta borrprover på ned till 80 centimeters djup. Därefter undersöktes proverna med avseende på dna-spår, och även i denna ogästvänliga miljö fanns det hårdföra mikroorganismer.
Motsvarande borrningar har tidigare gett motsatt resultat. Då var det inte möjligt att påvisa dna, vilket ledde till slutsatsen att jordlagren i den torraste delen av Atacama var tomma på liv.
Orsaken till de skiftande resultaten är troligen att mikroorganismerna i öknen är mycket utspridda, och det understryker vikten av att även på Mars ta många prover innan man drar några slutsatser.