Sonden Lucy vecklar ut sin solpanel

Maratonsond spolar tillbaka tiden 4,5 miljarder år

Hur blev isklumpar och stenar till solsystemets planeter? Rymdsonden Lucy ger sig nu av på en lång resa för att söka efter svaret i två gåtfulla asteroidsvärmar.

Hur blev isklumpar och stenar till solsystemets planeter? Rymdsonden Lucy ger sig nu av på en lång resa för att söka efter svaret i två gåtfulla asteroidsvärmar.

Lockheed Martin

En Atlas 5-raket lyfter enligt plan i dag, lördagen den 16 oktober 2021 klockan 10:34 svensk tid, från rymdbasen Cape Canaveral i Florida, USA. I främre delen av raketen sitter rymdsonden Lucy, som ska ge sig iväg mot hittills okänt område i vårt solsystem och ta en närmare titt på rekordmånga asteroider längs vägen.

Lucys tolv år långa resa går till de trojanska asteroiderna – två svärmar av asteroider som kretsar runt solen i Jupiters bana.

Jupiters trojaner har aldrig tidigare besökts, och Nasa hoppas därför nu att Lucy ska kunna ta reda på vad de små planeterna och protoplaneterna bestod av när jorden, Mars och de andra planeterna bildades för cirka 4,5 miljarder år sedan.

Blixtbesök för att fånga gåtfulla asteroider

Lucy passerar sina mål i mellan fem och åtta kilometer i sekunden och på ett avstånd av cirka 400 kilometer. Därför varar sondens besök vid varje mål bara några timmar.

Ombord har Lucy tre olika instrument som kan observera objektens detaljer i både synligt och infrarött ljus.

Samtliga forskningsinstrument är placerade längst ner på Lucy.

© Southwest Research Institute

Lucys utrustningspaket består av arvegods

Ingenjörerna byggt in noggrant testat arvegods i Lucy, arvegods som kommer från tidigare Nasauppdrag till solsystemets avkrokar. Det har gjort att förberedelserna inför uppdraget gått relativt snabbt – det tog bara fem år från det att Lucy-uppdraget fick grönt ljus till dess att sonden stod på uppskjutningsrampen.

Kameran LRalph på sonden Lucy
© NASA's Goddard Space Flight Center Conceptual Image Lab

L’Ralph – kamera

2-i-1-instrumentet L’Ralph kan ta bilder i både synligt och infrarött ljus. Tillsammans kan bilderna avslöja is, organiskt material och silikater (mineraler som innehåller kisel) på asteroidernas yta. Kamerans föregångare Ralph fanns med ombord på sonden New Horizons, som besökte Pluto år 2015.

Kameran LLorri på sonden Lucy
© NASA's Goddard Space Flight Center Conceptual Image Lab

L’LORRI – kamera

Högupplösningskameran L’LORRI blir Lucys porträttkamera. L’LORRI kan ta detaljerade bilder av asteroidernas ytor i synligt ljus och avslöja kratrar på upp till 70 meter på ett avstånd av 1 000 kilometer. Dessutom hjälper kameran också två mindre kameror att navigera och peka Lucy och hennes instrument i rätt riktning. En liknande kamera fanns på New Horizons.

Spektrometern L'Tes på sonden Lucy
© NASA's Goddard Space Flight Center Conceptual Image Lab

L’TES – spektrometer

Spektrometern L’TES kan dela upp infrarött ljus i våglängder, vilket avslöjar förmågan hos asteroidernas yta att behålla värme. Den kunskapen kan berätta mer om sammansättningen på asteroiderna. Inuti L’TES separeras ljuset av en laboratorieskapad diamant, vilket innebär att Lucy faktiskt har en diamant med ombord på sin himlafärd, precis som The Beatles sjöng. Föregångaren TES användes i asteroidjägaren OSIRIS-REx.

Observationerna kan avslöja hur sammansättningen av sten, is och kol såg ut på dessa små planeter före planetbildningen.

Kunskap om planets tidiga byggstenar kan lära forskare mer om hur planeter som stödjer liv uppstod – och därmed vilka exoplaneter och stjärnsystem teleskopen ska leta efter för att hitta den bästa grogrunden för liv.

Livsduglighet kan skicka Lucy vidare

Astronomer vet ytterst lite om Jupiters trojaner i nuläget. Hubbleteleskopet har avslöjat att de varierar i färg, från grått till rött, och att svärmarna kan rymma över en miljon asteroider med en diameter som är större än en kilometer. Hittills har bara 9 800 objekt upptäckts och katalogiserats.

Lucys cirka två miljarder kilometer långa resa blir därför banbrytande.

Lucy, som passerar nära fler asteroider än någon tidigare expedition, ska studera grupper av så kallade trojaner både framför och bakom Jupiter.

Lucys färdväg
© Ken Ikeda Madsen / Shutterstock

1. Instrument testas på vägen

Lucy flyger två varv runt solen och passerar då nära jorden. Därefter slungar jorden ut sonden mot den grupp av trojaner som kretsar framför Jupiter. På vägen dit ska instrumenten testas när Lucy passerar asteroidbältet år 2025.

Lucys färdväg
© Ken Ikeda Madsen / Shutterstock

2. Lucy når de första trojanerna

Mellan åren 2027 och 2028 passerar Lucy fyra trojaner med en diameter på mellan 21 och 64 kilometer. Lucy ska bland annat bestämma asteroidernas massa och räkna deras kratrar. Dessutom mäts trojanernas innehåll av is, mineraler och organiska ämnen.

Lucys färdväg
© Ken Ikeda Madsen / Shutterstock

3. Jorden sänder iväg Lucy igen

Lucy återvänder mot jorden, vars gravitation återigen slungar iväg sonden, den här gången mot de bakre trojanerna. Där ska Lucy år 2033 observera två stora asteroider med en diameter på 113 respektive 104 kilometer, som kretsar runt varandra.

Längs vägen – 2025 – passerar Lucy sitt första mål, asteroiden DonaldJohanson, i bältet mellan Mars och Jupiter. Lucy ska även observera en måne runt en trojansk asteroid.

Lucys mål

Majoriteten av de sju objekt som Lucy ska besöka är uppkallade efter de grekiska och trojanska hjältarna från slaget om Troja. Asteroiden Eurybates har en måne som utgör det åttonde objektet.

© NASA/Goddard Space Flight Center Conceptual Image Lab

Om sonden fortfarande är driftduglig när uppdraget officiellt upphör 2033 kan den skickas ut på ytterligare en sex år lång tur som tar sonden närmare fler av de gåtfulla asteroiderna.

Men vid den tiden kanske astronomer redan vet betydligt mer om hur solsystemets planeter bildades tack vare Lucy.

Du kan följa Lucys uppskjutning live via Nasa. Uppskjutningsfönstret öppnar på förmiddagen den 16 oktober, klockan 10.00 svensk tid.