Expert om senarelagd raketuppskjutning: "Det enda rätta"

Är den inställda uppskjutningen av SLS ett tecken på kris inom Nasa? Här ger två astrofysiker dig perspektiv på Artemisprogrammet.

Är den inställda uppskjutningen av SLS ett tecken på kris inom Nasa? Här ger två astrofysiker dig perspektiv på Artemisprogrammet.

NASA

Flyg- och rymdtekniken visade sig återigen från sin omedgörliga sida i lördags, när Nasa blev tvungna att än en gång ställa in uppskjutningen av månraketen SLS.

Nasa kastade in handduken innan den officiella nedräkningen till uppskjutningen ens hade börjat, efter att det hade uppstått en läcka i samband med påfyllningen av bränsle.

Nu ska SLS antingen täckas över och repareras vid uppskjutningsrampen eller monteras ned och fraktas bort för reparation. Och därför väntar sig inte Nasa att kunna inleda några nya försök förrän tidigast den 19 september.

Och den deadline Nasa har satt för uppskjutningen av SLS, i samband med den första rymdfärden i Artemisprogrammet, infaller först 2023.

Enligt Michael Linden-Vørne, astrofysiker från Danmarks nationella rymdinstitut, gör Nasa klokt i att vidta största möjliga säkerhetsåtgärder.

"Det är första gången den här typen av raket ska skjutas upp. Tekniken är avancerad och Nasa har själv sagt att det finns en betydande risken för att uppskjutningen misslyckas. De gör det enda rätta – speciellt med tanke på den press de är under och deras tidigare erfarenheter – misslyckade uppskjutningar har ju kostat 14 människor livet", säger han.

SLS är ett sysselsättningsprojekt

Även om Michael Linden-Vørne inte ser några större problem med att Nasa senarelägger uppskjutningen av SLS när de stöter på komplikationer, kan han ändå föreställa sig att SLS möter fler utmaningar allt eftersom Artemisprogrammet framskrider.

"Hela SLS-projektet implementeras från toppen av det politiska systemet i USA för att hålla flyg- och rymdföretag sysselsatta. Det var ett försök att rädda de här företagen, efter att gamla rymdforskningsprojekt lades ned under Bush-administrationen", förklarar han.

"Det har haft ett stort inflytande över hur raketsystemets har utformats, eftersom SLS i hög grad var ett politiskt beslut. Ett av de största problemen är att SLS inte har några större möjligheter för återanvändning som systemet ser ut nu", förklarar han vidare.

LÄS OCKSÅ: Är Musks nya jätteraket bättre än Nasas?

Medan målet för bärraketen "Starship" från SpaceX är att den ska vara återanvändbar till 100 procent, har SLS inte tagits fram med tanke på att kunna användas flera gånger. Det innebär att varje uppskjutning blir dyrare och Michael Linden-Vørne tror att det kan bli ett stort problem för Artemisprogrammets ekonomi på längre sikt.

Varje uppskjutning kostar drygt 40 miljarder kronor

Uppskjutningen av SLS är det första steget i Nasas Artemisprogram, som ska lägga grunden för ett basläger för astronauter och forskare på månen, så att fortsatt rymdforskning – bland annat utforskningen av Mars – underlättas i framtiden.

Hittills har utvecklingen av själva raketen i sig kostat mer än 240 miljarder kronor, och Nasa ska fortfarande bevisa om SLS-raketen kan föra ut rymdfarkosten Orion ur jordens gravitationsfält och vidare till månen på ett säkert sätt.

De första uppskjutningsförsöken kostar drygt 40 miljarder kronor och vid år 2025, då Artemisuppdragen I, II och III planeras att genomföras, kommer rymdprogrammet att ha uppgått till 920 miljarder kronor.

Så vad kommer rymdforskningen att få ut av de astronomiska belopp som en framtida, beboelig bas på månen till slut kostar?

Vi har frågat Tina Ibsen, astrofysiker vid Köpenhamns universitet.

Vi ska bli oberoende av jorden

En av de största fördelarna med Artemisprogrammet är enligt Tina Ibsen att rymdforskningen får erfarenhet av att vara oberoende av jorden.

"Just nu är vi totalt beroende av jorden när det gäller att samla in råämnen, bearbeta dem och vidareutveckla dem till mat, rent syre, raketbränsle eller reservdelar till satelliter, mätutrustning eller rymdfarkoster."

"Om man lyckas med att etablera en bas på månen blir vi mindre beroende av jorden. Vi kommer att få erfarenhet av att framställa mat och material i rymden, vilket är kritiskt viktig kunskap att dra nytta av innan vi kan resa vidare till andra planeter i solsystemet".

LÄS OCKSÅ: Överblick över Artemisprogrammet

Tina Ibsen förklarar att rymdforskningen i solsystemet kommer att ta fart så snart vi kan skicka ut forskare till andra planeter.

"Än så länge är det robotar som gör arbetet och vi får vänta i många år innan vi får hem material från Mars som vi kan analysera med den teknik vi har här. När vi kommer dit ut får vi djupare insikt i månens och Mars historia – vilket ger oss bättre möjligheter att ta reda på vilka planeter vi med fördel kan åka vidare till, allt eftersom rymdfärderna framskrider."