Esrange Space Center
Långt upp i norra Sverige, 45 km öster om Kiruna närmare bestämt, ligger Esrange Space Center.
En svensk rymdbas som det Svenska rymdaktiebolaget (SSC) står för driften av, ett aktiebolag som till 100 procent ägs av svenska staten.
Internationellt sett har Sverige än så länge varit en liten rymdnation - men det kan snart komma att ändras. 2018 presenterade regeringen den svenska rymdstrategin där man markerar att Esrange bör utvecklas och vara en resurs för nationell och internationell forskning.
Som ett led i rymdstrategin, satsar regeringen 60 miljoner kronor under 2021, för att Esrange ska kunna sända upp mindre satelliter i omloppsbana runt jorden. Något som öppnar upp enorma möjligheter för Sverige som rymdnation.
Vad används Esrange för?
Vid Esrange Space Center sänder man främst upp stratosfäriska ballonger och skjuter upp sondraketer. Ballongerna når en höjd av cirka 30 kilometer och raketerna upp till hela 800 kilometer.
De främsta syftena med att sända upp raketerna och ballongerna är för forskningsändamål och teknisk utveckling.
Forskningsområden som Esrange används för omfattar bland annat: teknik, miljö, klimat, rymd, vädertjänster, katastrofhantering, havsövervakning, kartering, skogs- och jordbruk.
I regeringens rymdstrategi uppges även att rymdbasen i Kiruna är en av världens största mottagningsstationer för nedtagning av satellitdata.
SSC äger även ett globalt nätverk av markstationer för satellitkommunikation som kompletteras med partnerstationer, vilket medför att man har en god geografisk spridning som ger optimal täckning.
Video: se uppsändningen av ballongen PoGO+
Projektet PoGO+ är ett röntgenteleskop utvecklat av KTH som sändes upp med ballong på Essrange.
Tre spännande projekt utförda på den svenska rymdbasen
Med över 560 raketuppskjutningar finns det gott om spännande uppdrag att välja bland. Här är tre nyligen genomförda projekt vi har valt ut:
SPIDER-2
Den 20:e februari 2020, klockan 00:14 lokal tid, sköts enstegsraketen SPIDER-2 upp från Esrange Space Center - med sikte mot norrskenet på himmelen.
Raketen nådde en höjd av 120 kilometer och ombord fanns experiment för att studera processerna i norrsken.
MASER 14
24 juni 2019 skickades raketen MASER 14 med 400 kg last ombord upp till omkring 250-260 kilometers höjd.
MASER 14 blev startskottet för SSC:s nya tjänst SubOrbital Express, där experiment med hjälp av Esrange kan utföras i tyngdlös miljö, för att sedan återvända till jorden där experimenten lämnas tillbaka till kunderna.
I just MASER 14:s fall, befann sig raketen i tyngdlöshet i över sex minuter.
Få en bättre inblick i MASER 14 och se själva uppskjutningen.
High Altitude Drop Test / ExoMars
Sommaren 2019 genomfördes tester av landningssekvensen på Esrange Space Center inför ExoMars programmet som European Space Agency (ESA) står bakom.
Testerna som gick under namnet HADT (High Altitude Drop Test) omfattade en serie släpptester från stratosfäriska höghöjdsballonger med två attrapper på 800 kg respektive 2000 kg.
ExoMars programmet ska under 2022 ska skicka en europeisk strövare till Mars för att bland annat söka efter liv på planeten.
Hur finansieras Esrange Space Center?
Förutom stöd i form av svenska skattemedel, delfinansieras basen genom EASP-avtalet (Esrange Anöya Special Project). Avtalet innebär att medlemsländerna betalar en grundavgift för att nyttja rymdbasen i Kiruna samt med kompletterande avgifter för genomförda projekt.
Länder som ingår i EASP-avtalet är: Sverige, Norge, Frankrike, Tyskland och Schweiz.
Förutom ovannämnda avtal har Esrange även kunder från hela världen.
Hur ser Sveriges framtid ut som rymdnation?
På Esrange Space Center kan man redan idag sända upp återvändningsbara raketer och under 2022 kommer Sveriges rymdstation i Kiruna ha kapacitet att sända upp små satelliter i omloppsbana.
Idag har inget land i Europa uppskjutningskapacitet för satelliter och marknaden för små satelliter växer kraftigt.
Svenska rymdaktiebolaget (SSC) betonar fyra framtidssegment i sin årsredovisning:
1. Jordobservationer i kampen mot global uppvärmning
Den globala uppvärmningen undersöks bland annat med hjälp av satelliter för att följa koldioxidutsläpp i atmosfären. Bilder från satelliter tas varje dag över världens hav, landmassor och atmosfär.
Ny teknik gör satelliter och sensorer billigare och bilderna blir allt bättre. Stora mängder data kan hanteras och analyseras enklare med hjälp av artificiell intelligens och machine learning.
Kanske blir Sverige, med Esrange i spetsen, därför en avgörande spelare i framtiden i kampen mot global uppvärmning?
Positioneringsdata för självkörande bilar
Det råder knappast något tvivel om att självkörande bilar kommer bli en verklighet inom en snar framtid för gemene man.
Dessa bilar förlitar sig helt till positioneringsdata från satelliter för att ta sig från punkt A till B.
Som en av världens största mottagningsstationer för satellitdata, kan Esrange Space Center bli en viktig partner för den framtida fordonsflottan.
Internet flyttar ut i rymden
Många i dagens moderna samhälle är helt beroende av ständig internetuppkoppling. Med 5G-nätet kommer antal uppkopplade enheter att öka kraftigt.
Små satelliter, som Esrange kommer att kunna skicka upp i omloppsbana, befinner sig närmare jordens yta och har därför möjlighet att leverera en ständig internetuppkoppling.
Dessutom finns möjligheten att nå platser som tidigare har varit svåra att nå.
Utforskning av rymden
För att utveckla vår förståelse av vår planet och det universum vi befinner oss i måste mänskligheten fortsätta att utforska rymden.
Rymdutforskning kan bidra till att hitta hållbara lösningar på jorden. Något som Esrange rymdstation i Sverige, med fortsatt utveckling, har goda möjligheter att bli en ännu större del av.