Drönare ska söka efter liv på Saturnusmåne

Berg av fruset vatten och floder av flytande metan. Så ser verkligheten ut på ismånen Titan där den kärnkraftsdrivna drönaren Dragonfly ska leta efter tecken på liv.

Berg av fruset vatten och floder av flytande metan. Så ser verkligheten ut på ismånen Titan där den kärnkraftsdrivna drönaren Dragonfly ska leta efter tecken på liv.

Shutterstock

Nu har Nasa färdigställt sina planer för nästa stora expedition till en av de mest spännande platserna i vårt solsystem. En drönare ska utforska ytan av Saturnusmånen Titan. Den uppvisar ett varierande landskap som på många sätt påminner om landskapen här på jorden.

Månen är Saturnus största och har atmosfär, berg, floder, öknar och oceaner. Precis som på jorden består Titans atmosfär främst av kväve. Bergen består däremot av fruset vatten och floderna och oceanerna av etan och metan, som på jorden är i gasform.

Rymdsonden Cassini tog 2012 detta foto av Titan. Den kretsar i samma plan som Saturnus ikoniska ringar.

© NASA

Orsaken till att de är flytande på Titan är den låga temperaturen på minus 180 grader. Trots den extrema kölden anser forskarna det vara möjligt att Titans kombination av vatten och organiska molekyler kan ha bildat de aminosyror som är byggstenar i proteiner.

Det är just dessa spår drönaren, som är döpt till Dragonfly, ska leta efter.

Neutronstråle ska finkamma ytan

Drönaren blir stor som en personbil och ska flyga runt över Titan med hjälp av åtta rotorer monterade två och två på fyra armar. Drivkraften levereras av en radioaktiv generator.

Atmosfären är cirka fyra gånger så tät som jordens, och eftersom gravitationen dessutom är svagare krävs det 38 gånger mindre energi att lyfta den 300 kilo tunga drönaren där jämfört med här på jorden.

Den kärnkraftsdrivna drönaren Dragonfly ska år 2034 söka av ytan på Saturnus största måne över en sträcka av 175 kilometer. På vägen ska den landa cirka 20 gånger och ta prover från ytan för att söka efter tecken på liv.

©

1. Drönaren dalar ned

När rymdsonden är framme vid Titan skickar den ned drönaren mot ytan i en fallskärm.

©

2. Rotorerna tar över

Innan kapseln landar fäller drönaren ut sina armar med rotorer och flyger själv sista biten.

©

3. Ytan utforskas

Vid varje stopp undersöker drönaren ytan och tar prover på den med hjälp av små borr.

©

4. Drönaren fortsätter

Efter att resultaten skickats till jorden flyger drönaren mot nästa mål, cirka åtta kilometer bort.

Dragonfly har till skillnad från Marsrovrar inte någon robotarm, men den kan undersöka ytans kemiska sammansättning genom att skicka strålar av neutroner mot den och registrera strålningen som skickas tillbaka.

Dessutom sitter det cylindrar som innehåller små borr på drönarens landningsställ så att drönaren kan borra loss mineraler, suga upp dem och analysera dem.

Drönaren Dragonfly flyger på kärnkraft

/ 4

Radioaktiv generator levererar ström.

1

Antenn ger direkt radiokontakt med jorden.

2

Åtta rotorer på fyra armar skapar uppdrift.

3

Borr på landningsstället tar prover från ytan.

4
©

Rymdsonden som ska föra Dragonfly till Titan skickas upp 2026 och kommer att nå fram år 2034.

Det senaste stora uppdraget till Saturnus genomfördes av rymdsonden Cassini. Sonden kretsade runt Saturnus mellan 2004 och 2017, då uppdraget avslutades genom att Cassini brann upp i gasjättens atmosfär.