6 maj 2021
Just nu dundrar en kinesisk jätteraket fram i 7 km/s i en vild, okontrollerad bana runt jorden. För varje varv som den så kallade Long March 5B-raketen fullbordar rör den sig allt närmare atmosfären.
Det 21 ton stora rakelementet kretsar för närvarande på mellan 160 och 310 kilometers höjd över jordens yta. När det sjunker till en höjd på mindre än 100 kilometer kommer det att inleda en snabb nedstigning mot jorden och vara en av de största, okontrollerade bitarna av rymdskrot som någonsin har kraschat på jorden.
Runtom i världen bevakarnu astronomer Long March 5B-raketens rörelser noggrant och försöker beräkna var resterna av raketen kommer att största.
Raketens landningsplats är okänd
Raketen skickades upp den 28 april av den kinesiska rymdorganisationen CNSA och fraktade upp den första modulen till det som ska bli den kinesiska rymdstationen Tiangong som ska kretsa runt jorden.
Uppdraget var framgångsrikt. Den 30 meter långa kärnan i bärraketten förde upp modulen till en låg omloppsbana runt jorden med hjälp av fyra stödraketer.
Video: Se när raketen skickas iväg här
Till skillnad från sina flesta konkurrenter hamnar Long March 5B-kärnan i en låg omloppsbana runt jorden varifrån den så småningom störtar ned.
Inom rymdfarten kallas den punkten på returresan där raketdelen passerar atmosfärens gräns för ett återinträde. CNSA har ingen kontroll över resterna av Long March-raketen, vilket gör att det återinträdet är okontrollerat. Enligt källor har CNSA gjort försök att styra raketen, men misslyckats av okända skäl.
I USA övervakar forskningscentret The Aerospace Corporation rymden för att kunna varna för potentiella hot från fallande rymdskrot. Forskarna uppskattar att raketen når återinträdet den 9 maj runt kl. 05.30 Centraleuropeisk tid - plus/minus 28 timmar.
Exakt var raketen befinner sig vid den tiden är dock omöjligt att förutsäga förrän några timmar innan återinträdet. Raketens riktning i förhållande till jorden gör att den passerar över stora delar av båda halvkloten – från Wellington och Chile i söder till New York, Madrid och Beijiing i norr – och kan landa var som helst inom dessa områden.
Risken för att människor skadas är minimal
Större delen av Long March 5B-raketen kommer att brinna upp på väg ner genom atmosfären på grund av friktionen från molekylerna i atmosfären.
Men skrotdelen är så pass stor att de bärande strukturerna troligtvis kommer att nå vatten- eller markytan.
Om nedslaget inträffar i en stad kan det få allvarliga konsekvenser. Lyckligtvis kommer resan genom atmosfären att ha brutit sönder raketen i mindre bitar som sannolikt landar över ett område som är 160 kilometer i diameter. Även om olyckan inträffar skulle antalet personskador förmodligen vara få.
Sverige befinner sig utanför raketkärnans omloppsbana och därför förväntas inga delar krascha på svensk mark.
Beräkningar bekräftar också att risken för att träffas av rymdskrot är en på en biljon.
Genom historien har många objekt återvänt till jorden på ett okontrollerat sätt.
1979 störtade
den första amerikanska rymdstationen, Skylab. Rymdstationen, som vägde 69 ton, kraschade i Indiska oceanen, men delar av den hamnade även i västra Australien.
1991 störtade delar av den 39 ton tunga rymdstationen Salyut-7 över landsbygden i Argentina.
Därefter har relativt få större objekt återinträtt okontrollerat, men 2020 landade den 20 ton tunga Long March 5B-raketen i Atlanten och en del vrakdelar störtade ned över byar längs i Elfenbenskusten – dock utan att någon skadades.
Om den sistnämnda raketen hade återinträtt 13 minuter tidigare hade delar av den träffat New York.