3 rymdfarkoster begravda på främmande planeter

Robotfordonet Spirit anlände efter en halvårslång resa till Mars i januari 2004, tre veckor före sin tvilling Opportunity.

Planen var att Spirit skulle köra runt i 92 dygn för att samla in geologisk och kemisk information. Expeditionen förlängdes dock gång på gång.

Det lilla fordonet hann arbeta på planeten 24 gånger längre än planerat och tillryggalade totalt 7,73 kilometer, tolv gånger mer än de 600 meter som var expeditionens mål.

Den 1 maj 2009 fastnade robotfordonets hjul dock i ett sandigt område i Gusevkratern nära Mars ekvator.

Fordonet fortsatte sända data till i mars 2010 då det slutade fungera, troligtvis för att det övervintrade på en för kall plats.

I nio månader försökte ingenjörer på Nasas Jet Propulsion Laboratory väcka robotfordonet, men den 11 maj 2011 tvingades de förklara expeditionen avslutad.

Sedan dess har Nasas ingenjörer arbetat hårt med att utveckla hjul som inte bara klarar att köra på både mjukt och hårt underlag, utan även tål högre belastning.

Hjulen kommer troligen att börja användas på Nasas robotfordon år 2020.

2. Felberäkning krossar Marslandare

När den europeiska rymdorganisationen ESA sänder sonden Trace Gas mot Mars den 14 mars 2016 är planerna storslagna.

Med sig har sonden landningsmodulen Schiaparelli och tillsammans utgör de två den första delen av expeditionen ExoMars som ska undersöka om det finns liv på den röda planeten.

Allt går enligt planerna när sonden tre dagar före ankomsten till Mars gör sig av med landningsfarkosten.

Medan sonden ska placeras i omloppsbana runt Mars för att leta efter molekylära spår efter liv i atmosfären ska Schiaparelli testa de landningstekniker som kommer att krävas år 2020 då ExoMars ska landsätta ett avancerat robotfordon på den röda planeten.

Efter tre dagar i dvala aktiveras Schiaparelli igen den 19 oktober och börjar bromsa från 122,5 kilometers höjd.

På elva kilometers höjd har hastigheten minskat från 21 000 till 1 650 kilometer i timmen, varefter fallskärmen utlöses. När den släpps på 1,3 kilometers höjd ska farkostens motorer sänka farten till sju kilometer i timmen.

En negativ höjdmätning får dock farkosten att tro att den befinner sig under Mars yta. Därför släpper Schiaparelli fallskärmen för tidigt och störtar mot Mars röda jord.

3.Självmordsuppdrag avslöjar ringarnas ålder

Cassini skapar rubriker världen över när sonden den 15 september 2017 avslutar sin tretton år långa expedition runt Saturnus och dess största månar.

Cassini har levererat en pärlrad av enastående upptäckter, allt från närmare femhundra kilometer höga gejsrar på ismånen Enceladus till enorma stormar i Saturnus atmosfär och böljande metanhav på månen Titan.

Med sig har Cassini landningsmodulen Huygens, som år 2005 landar på Titan och blir den första – och hittills enda – farkosten som landar på en planet i yttre solsystemet.

I en storslagen final dyker Cassini i april 2017 in under Saturnus innersta ringar.

Under de följande fem månaderna gör sonden 22 farofyllda färder mellan planeten och ringarna innan den slutligen dyker ner i atmosfären och brinner upp.

Det vetenskapliga syftet med det planerade självmordet är att avgöra en flera årtionden lång dispyt om Saturnus ringars ålder.

Forskarna arbetar för närvarande med att analysera informationen som Cassini skickade hem under sin sista tid.