Pilspets från bronsåldern framställd av material från yttre rymden
Ett minimalt fynd från en utgrävning i Schweiz har visat sig vara mycket intressantare än arkeologerna först trodde.
Pilspetsen är inte mer än cirka fyra centimeter lång är längden och är bara lite mindre baralite mindre av och kun lidt under fire centimeter i længden og har spor af birketjære, som formentlig er blevet brugt til at klæbe pilespidsen fast til et skaft. Credits: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440323001073
Ett mer än 3 000 år gammalt vapen grävdes ut i Schweiz medan om redan det 19:e århundradet som grävdes i Schweiz redan på 1800-talet, har vist sig vara utformat av ett mycket speciellt material.
Det ursprungliga fyndet av den pyttelilla pilspetsen gjordes på en plats oprindeligt fundet i udgravningen af et forhistorisk pælehus i området Möringen, der ligger langs bredden av Biel-sjön i Schweiz.
Men först nu har arkeologer från bland annat](https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440323001073 {"target":"_blank"}) närstuderat bronsåldervapnet med hjälp av avancerad röntgenteknik. Man kan lugnt påstå att analyserna avslöjar att den lilla artefakten har varit ute på en minst sagt omfattande resa.
Forskarna bakom studien tror att pilspetsen har tillverkats av järn de har hämtat från en bit kosmiskt material, som har överlevt resan ned genom vår atmosfär och landat på jordens yta, vilket innebär att det var en meteorit.
Sedan har en skicklig hantverkare, troligen under den senare delen av bronsåldern, bestämt sig för att smida ett dödligt vapen av det utomjordiska materialet.
Sällsynt fynd
Man tror att nästan alla järnredskap från bronsåldern tillverkades av meteoriskt järn och arkeologer har tidigare hittat liknande föremål Grekland, Turkiet, Syrien, Libanon, Irak, Egypten, Iran, Ryssland och Kina.
I centrala och västra Europa är den sortens fynd dock mycket mer sällsynta och hittills har bara ett fåtal sådana föremål registrerats.
En annan avvikande egenskap hos upptäckten är att meteoriten kanske har landat överraskande långt ifrån den utgrävning i Schweiz, där vapnet hittades.
Det kunde forskarna se genom att undersöka sammansättningen av grundämnen i materialet – bland annat med hjälp av en metod med vilken vapnet bestrålas med röntgenstrålar och forskarna analyserar de strålar som skickas tillbaka från pilspetsen.
Röntgenbild av pilspetsen, som hittades nära mark som var beströdd med meteoritfragment. Materialet i pilen visade sig dock komma från en meteorit, som landade flera tusen kilometer från vapnets fyndplats.
Röntgenmetoden avslöjade att pilspetsen består av järn, nickel och en radioaktiv isotop av det kemiska grundämnet aluminium, aluminium-26.
Avslöjar omfattande handelsrutter
Det intressantaste var dock att blandningen av metaller i järnvapnet inte stämmer med de meteoriter som har hittats i området nära bebyggelse i Schweiz. Forskarna tror snarare att järnet kommer från en specifik grupp meteoriter, kända som IAB-meteoriter.
Arkeologerna tittade på tre stora, kända IAB-meteoriter som har landat i Europa, och inskränkte källan till att förmodligen vara den så kallade Kaalijarv-meteorit, som omkring 1500 år f.kr landade i Estland – det vill säga 1 600 fyndplatsen i Schweiz.
Därmed avslöjar pilspetsen, enligt forskarna, också något om det omfattande nätverket av handelsrutter, som måste ha existerat för tusentals år sedan.