För bara tre årtionden sedan hade astronomerna inte en aning om huruvida det fanns främmande planeter runt andra stjärnor än solen.
Sedan dess har mer än 5 000 främmande planeter, även kallade exoplaneter, fotograferats av nya generationer av kraftfulla teleskop som exempelvis världens största rymdteleskop, James Webb.
Astronomerna vet att många av planeterna är avsevärt annorlunda än dem vi känner till från vårt eget solsystem.
Men nu har de upptäckt en så uppseendeväckande exoplanet att de har gett den tillnamnet "den förbjudna planeten planet", därför att den helt enkelt strider mot teorierna om hur planeter föds.
Den nyupptäckta exoplaneten TOI-5205b är en gasjätte ungefär lika stor som Jupiter, som kretsar runt en så kallad röd dvärgstjärna, som är den vanligaste typen av stjärna ute i rymden. Det är inget konstigt med den delen.
Det underliga är däremot stjärnans storlek i förhållande till planeten.
Värdstjärnan, TOI-5205, är bara just fyra gånger större än gasjätten som kretsar runt den, och dessutom motsvarar dess massa bara motsvarar 40 procent av vår sols massa. Och så har exoplaneten en ovanligt kort omloppstid runt den röda dvärgen. Ett varv runt planeten tar bara 1,6 dagar.
Olika typer av exoplaneter
De flesta exoplaneter som astronomer har upptäckt är helt olika jorden – och bland de jordliknande kloten är mycket få beboeliga. Av alla kända exoplaneter har bara omkring en procent rätt villkor för liv.

Stenplaneter
Typ: Fyra procent av de kända exoplaneterna är ungefär lika stora som vår egen planet. De består sannolikt av en metallkärna omgiven av sten och kan ha kontinenter och oceaner på ytan, precis som jorden.
Storlek: Mindre än 1,25 gånger jordens diameter och mindre än tre gånger jordens massa.
Chans till liv: Med rätt atmosfär kan jordliknande stenplaneter i den beboeliga zonen hysa liv.

Superjordar
Typ: Av alla kända exoplaneter är 31 procent större än jorden, men mindre än Neptunus. De så kallade superjordarna kan vara stenplaneter, eventuellt med djupa, globala oceaner, men det är också möjligt att de huvudsakligen består av gas.
Storlek: Från 1,25 till två gånger jordens diameter och från tre till tio gånger jordens massa.
Chans till liv: Om superjordens atmosfär inte är alltför tjock så kan det finnas liv på den, eventuellt i en stor ocean.

Isjättar
Typ: Cirka 35 procent av exoplaneterna påminner om Uranus och Neptunus, åtminstone vad gäller storlek. De kan ha en kärna av metall och sten, ett täcke av metan, vatten och ammoniak, och en tät atmosfär som domineras av väte och helium.
Storlek: Från två till sex gånger jordens diameter och från tio till 40 gånger jordens massa.
Chans till liv: I den täta atmosfären är trycket så högt att liv knappast kan ha några större chanser där.

Gasplaneter
Typ: Cirka 30 procent av exoplaneterna är gasjättar som Saturnus eller Jupiter. De består främst av väte och helium, som är flytande i planeternas inre tack vare det höga trycket.
Storlek: Mer än sex gånger jordens diameter och över 40 gånger jordens massa.
Chans till liv: Utan en fast yta och vatten är chansen till liv så gott som obefintliga, men gasjättarna kan ha stora månar där liv kan trivas.
Det är en av de första gångerna forskare har upptäckt en så stor planet kretsa runt en så liten röd dvärgstjärna. Upptäckten går i stick i stäv med de teorier om planetfödslar som forskarna brukar hålla sig till.
Forskare: "Borde inte existera"
Planeter föds i en skiva av stoft och gas som omger unga stjärnor. En planet som TOI-5205b skulle enligt teorierna bildas genom att en stenig massa motsvarande cirka tio jordmassor samlas ihop och bildar en massiv kärna, som i efterhand sopar upp en stor mängd gas för att forma den färdiga planeten.
Men inget av detta borde finnas i närheten av den här röda dvärgstjärnan.
"TOI5205b's eksistens strækker, hvad vi ved om skiverne, hvor de her planeter fødes," lyder det fra Shubham Kanodia, som er forskningsleder bag undersøgelsen i en pressemeddelelse.
Han forklarer, at der tilsyneladende ikke er nok stenmateriale i skiven omkring den røde dværgstjerne til at forme planetens massive kerne til at begynde med. For det andet burde skiven omkring stjernen være fordampet, før kernen var formet - hvilket også burde umliggøre fødslen af en gaskæmpe som TOI-5205b.
"Den blev alligevel skabt på trods af de her benspænd, og TOI-5205b burde slet ikke eksistere i forhold til vores nuværende forståelse af planetdannelse - det er en "forbudt" planet," forklarer forskeren.