Gravitationsvåg från lägre liggande luftskikt bildar ofta vågstrukturer i airglow (luftglöd).

© Y. Beletsky (LCO)/ESO

Natthimlen glöder efter intensiv strålning från solen

I nat kan du opleve stjernehimlen gløde med røde og grønne farver – et tegn på at atmosfærens molekyler er ved at komme sig over dagens bombardement med solstråler.

5 november 2018 av Jesper Grønne

Ljusfenomenet airglow – eller luftglöd på svenska – består av ett tunt lysande skikt i horisonten som kan ha skiftande färg.

Under gynnsamma förhållanden kan fenomenet ses med blotta ögat. 

Luftglöd uppstår eftersom solljusets intensiva strålning på dagen kan få luftmolekyler att splittras. 

När molekylerna hittar tillbaka till varandra igen
på natten skickas en svag – ofta grön- eller rödaktig – glöd ut som gör att natthimlen aldrig blir helt svart. 

Luftskikt ger olika färger 

Grön luftglöd härstammar från syre på cirka 80 kilometers höjd. 

En aning högre upp på cirka 95 kilometers höjd producerar  syret en svagt blå glöd. Ännu högre upp, på 200-300 kilometers höjd, lyser  syret rött. 

Längre ned – på 80-90 kilometers höjd – kan molekyler av syre och väte också skapa en rödaktig färg. Gulaktig luftglöd härstammar från natrium.

Så gör du

  • Vill du se luftglöd ska du befinna dig på en mörk plats runt nymåne den 7 november. Gå ut tidigast
    en timme efter solnedgång, därefter går det att se fenomenet hela natten.

  • Du upplever luftglöd enklast på en höjd på cirka 20 grader över horisonten. Där kan du på grund av den sneda vinkeln se genom ett tjockare skikt av luftglöd istället för att titta rakt uppåt.

  • Vil du ta bilder av luftglöd är lång exponering (30 sekunder) bra, så att kameran fångar in mer ljus än ögat. Kameran kan också återge färg och struktur på himlen på ett bättre sätt.

Se ut i universum

Luftglöd är bara ett av alla fenomen som dyker upp på natthimlen i år.

Om du är sugen på att få uppleva universums vindunder kan du nu skaffa det perfekta startpaketet:

  • En kraftfull handkikare att gå på upptäcktsfärd i solsystemet med.
  • En guide till stjärnhimlen 2018, så att du vet var du ska titta och när.
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap som förbereder dig för vad du ska hålla utkik efter.

Du kan bland annat rikta kikaren mot stjärnbilden Orion och se den röda superjätten Betelgeuse senare i år – det kan vara sista chansen att få syn på den enormas stjärnan innan den exploderar i en supernova.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: