Det kan finnas liv överallt i universum i form av tåliga mikrober, som också kan ha fört livet till jorden.
Men astronomer letar också efter större biologiska organismer och även intelligent liv.
Här är forskarnas bästa förslag på hur liv kan se ut på andra planeter.
Högt stående civilisationer kan framstå som gudar
Intelligent liv på andra planeter kan se väldigt annorlunda ut.
Deras kroppar kan till exempel vara längre till följd av svagare gravitation och de främmande varelserna kan ha andra förmågor än vi, som infraröd syn eller ett elektriskt sinne.
Om de har utvecklat teknik under tusentals år kan de nästan framstå som gudar, enligt astrofysikern Avi Loeb från Harvard University.
Kometer kan ha spritt liv i hela universum
Liv i rymden kan påminna om mikroorganismer som finns här på jorden. Japansk forskning på den Internationella rymdstationen ISS har visat att mikrober kan överleva i rymdens extrema temperaturer, strålning och vakuum i minst ett år.
Mikroberna överlever för att det yttersta lagret av individer som dör skyddar dem längre in. Nu har forskarna börjat undersöka mikrometeorer för att hitta levande mikrober.
Det skulle stötta teorin om att organismer sprids i universum via exempelvis kometer.
Räkor och fiskar simmar på isplaneter
Isplaneter kan vara bebodda av simmande liv under ytan.
I vårt solsystem står exempelvis Jupiters måne Europa högt på forskarnas lista över tänkbara hem för liv. Europa är visserligen täckt av is, men det finns ett flytande hav under dess yta.
På jorden kan livet ha uppstått på havsbotten kring hydrotermala öppningar, där vulkanisk aktivitet värmde upp vattnet och skapade goda betingelser för aminosyror – proteinernas byggstenar.
Om tillfrysta världar som Europa har vulkanisk aktivitet under havsbotten kan det ha resulterat i liv. Nasa har undersökt hydrotermala öppningar på jorden på 4 900 meters djup och hittat räkor i närheten.
Det tyder på att det även under de mest extrema förhållanden finns liv som har utvecklats från mikrobstadiet. Därför tror vissa forskare att vi kanske kan hitta liv som räkor, fiskar och bläckfiskar under ytan på isplaneter.
Trögkryparen klarar rymdens svåra prövningar
Trögkrypare, som är cirka en millimeter långa, kan överleva temperaturer på upp till 150 grader och ner till nära -273,15 grader – absoluta nollpunkten.
De tål både höga doser av radioaktiv strålning och rymdens vakuum. Forskare har kommit fram till att proteinet Dsup skyddar djurets dna mot bland annat skadlig strålning.
Det gör trögkryparna till goda kandidater till den typ av rymdvarelser som vi kan komma att stöta på.
Genom att gå i dvala och minska ämnesomsättningen till under 0,01 procent av den normala nivån klarar sig trögkrypare utan mat och vatten i årtionden.
Den här artikeln publicerades första gången 2021.