Natten mellan den 16 och 17 april 2018 skickade Nasa upp en Falcon 9-raket mot stjärnorna. Ombord fanns en speciell last – rymdteleskopet TESS, som har till uppgift att hitta exoplaneter med möjlighet att hysa liv nära jorden.
I somras upptäckte TESS-teleskopet planeten GJ 357 d, som kretsar runt sin stjärna på gränsen till den beboeliga zonen. Det vill säga i det område, där temperaturen kan främja flytande vatten och liv.
Och nu har TESS slagit till igen.
Den här gången har superteleskopet hittat en jordliknande planet innanför den beboeliga zonen av den röda dvärgen TOI 700. Den nya planeten har därför också fått namnet TOI 700 d.

TESS-teleskopet har för första gången upptäckt en jordliknande exoplanet, TOI 700 d, innanför den beboeliga zonen. Runt den röda dvärgen TOI 700 hittade TESS även två andrae planeter – TOI 700 b, som troligen är en stenplanet och TOI 700 c, som tros vara en gasplanet.
Planeten uppskattas vara 20 procent större än jorden, och eftersom den "bara" är 101,5 ljusår från jorden, ser astronomer den nya planeten som en perfekt kandidat för fortsatta observationer i framtiden.
För att konstatera om TOI 700 d kan hysa liv ska astronomer först och främst ta reda på hur planetens yta ser ut och den har en atmosfär.
Om det visar sig att planeten har en stenyta och en tjock atmosfär, som kan bibehålla temperaturen, kan den nya upptäckten på allvar sätta fart på drömmarna om liv i rymden.
Stjärnljus avslöjar planeter
TESS-teleskopets uppdrag är att övervaka mer än 200 000 stjärnor med sina fyra kameror, som kan upptäcka även små variationer i stjärnans ljusstyrka och på så sätt avslöja exoplaneter.
När en planet i omlopp korsar in framför sin sol kommer stjärnans ljusstyrka att minska drastiskt.
Om ljusstyrkan minskar upprepade gånger med samma intensitet i ett fast intervall, beror fenomenet i omlopp runt stjärnan sannolikt på en planet.

När en planet passerar framför sin stjärna minskar ljusintensiteten. Det registrerar TESS-teleskopet och på så sätt kan Nasa upptäcka nya exoplaneter.
Rymdteleskopet ska först och främst undersöka exoplaneter, som kretsar runt röda dvärgstjärnor – de utgör 3/4 av alla stjärnor i universum och är den stjärntyp som lever längst.
De fusionerar väte i långt lägre tempo än exempelvis vår sol och är däför "bara" omkring 3 500 grader varma.
Röda dvärgar kan leva i biljontals år och det ökar sannolikheten för att liv kan ha uppstått.
Superteleskop ska avslöja exoplaneternas hemligheter
De närmaste åren ska TESS-teleskopet få sällskap av flera superteleskop, som ska hitta syre, metan och koldioxid i exoplaneternas atmosfärer – samtliga potentiella tecken på liv.




Superskarpt teleskop är på jakt efter vatten
Namn: James Webb Space Telescope, JWST
Uppskjutning: 2021
Typ: Infrarött teleskop
Rymdteleskopet James Webb är utrustat med en spegel på 6,5 meter i diameter och kan fånga upp värmestrålningen från planeter runt stjärnor nära solsystemet. Analyser av ljuset från stjärnan som passerar genom planetens atmosfär kan bland annat avslöja om planeten innehåller vatten.
34 miniteleskop söker efter kopior av Jorden
Namn: Planetary Transits and Oscillations of Stars, PLATO
Uppskjutning: 2024
Typ: Multiteleskop
PLATO består av 34 små teleskop som gör att det kan undersöka ett enormt utsnitt av stjärnhimlen. Målet är att rymdteleskopet ska observera omkring en miljon stjärnor och hitta mer än 1.000 exoplaneter som är lika stora som eller lite större än jorden, som ligger i den beboeliga zonen kring stjärnan.
Keplers efterträdare ser direkt på planeten
Namn: Wide-Field Infrared Survey Telescope, WFIRST
Uppskjutning: Början av 2020-talet
Typ: Infrarött teleskop**
Målet för WFIRST är de många exoplaneter som Keplerteleskopet har hittat är. Teleskopet ska enligt planen observera planeternas atmosfärer direkt med hjälp av koronagrafi, där en skiva inbyggd i teleskopet blockerar det direkta ljuset från stjärnan så att det bara ser ljusets kontur.
Jätteteleskop ska hitta livets kemi
Namn: Advanced Technology Large-Aperture Space Telescope, ATLAST
Uppskjutning: 2025
Typ: Optisk, ultraviolett och närinfrarött teleskop
Med en spegel på hela tio meter och en separat solskärm ska ATLAST observera exoplaneter direkt på upp till 100 ljusårs avstånd och söka efter kemiska kännetecken på liv.