Den 16 november 1974 skickade radioastronomer ett annorlunda meddelande från det gigantiska Areciboteleskopet djupt inne i Puerto Ricos tätbevuxna djungel.
Budskapet bestod av enkel matematik, kemiska formler, information om dna och en grafik över solsystemets struktur och jordens position.
Målet för den då kontroversiella sändningen var den avlägsna stjärnhopen Messier 13, drygt 20 000 ljusår bort, och förhoppningen var att intelligenta varelser skulle vara redo att ta emot det.
Nu har forskare från Nasas Jet Propulsion Laboratory tagit fram en uppdaterad version av Arecibomeddelandet i hopp om att få en första kontakt. Denna gång med en ännu mer exakt returadress till jorden.
Forskare vill skicka ut detaljerad returadress till jorden
Under ledning av den erfarne forskaren Jonathan Jiang har gruppen utarbetat ett 13 sidor långt dokument som bland annat beskriver hur ett budskap för intelligent liv i rymden ska se ut, när på året det ska skickas och hur vi säkerställer att mottagaren vet vem det kommer ifrån.
Budskapet, som forskarna har kallat 'Beacon in the Galaxy', presenterar – liksom originalet – en introduktion till matematik, biologi och kemi.
Dessutom innehåller den en detaljerad beskrivning av vårt dna, jordens galaktiska koordinater (plottade i igenkännbara grupper av stjärnor) och vilken radiofrekvens vi kan kontaktas på.
Enligt Jonathan Jiang var tanken bakom meddelandet att utforma ett budskap som innehöll maximal mängd information om vårt samhälle och vår art på kortast möjliga längd.
Den digitala utvecklingen sedan det ursprungliga meddelandet skickades från Areciboteleskopet 1974 gör dock uppgiften betydligt lättare.
Areciboteleskopet i Puerto Ricos djungel har letat efter utomjordingar sedan 1963 och var avsändaren av det så kallade Arecibomeddelandet från 1974. 2020 kollapsade den berömda utomjordingsjägaren när teleskopets 900 ton tunga upphängda plattform plötsligt kraschade drygt 100 meter och föll rakt på en flera hundra meter bred spegel.
Främmande civilisationer i rymden bör kunna förstå en sak
Den största utmaningen med att skicka ett meddelande till en helt okänd mottagare är att vi inte har någon gemensam referensram.
Om det finns avancerade främmande civilisationer i rymden har de sin alldeles egna historia, kanske en annan fysiologi och ett helt annat sätt att uppfatta världen.
Hela idén med att skriva ett meddelande till en så okänd mottagare är därför baserad på det enda vi tror är universellt: Matematik.
Men även matematiken är sprungen ur vår egen kultur. Vi ritar siffrorna på ett visst sätt och använder särskilda formler.
Därför bygger forskarnas nya budskap på den mest grundläggande matematiken såsom bland annat primtal och talsystem. Samtidigt beskriver de matematik med det mest neutrala talsystem vi har – det binära.
Ett exempel från det nya meddelandet som är skapat för att kontakta utomjordingar med binära koder.
Nobelpristagarna förstod inte budskapet
Det binära systemet består endast av ettor och nollor. Datorer använder systemet, där de två alternativen representerar transistorer som antingen är på eller av.
Med hjälp av det binära talsystemet kan forskare skapa en så kallad bitmap som använder på/av-metoden för att konstruera en sorts ritning där informationen om oss och vår planet lagras.
Men problemet med metoden är att den kan vara svår att avkoda – även för människor.
Frank Drake var den som designade det ursprungliga Arecibobudskapet och han skickade även meddelandet till ett antal experter här på jorden, däribland flera Nobelpristagare, och ingen av dem kunde avkoda det.
Metoden med bitmap har även mött kritik eftersom främmande varelser runt en avlägsen stjärna kanske inte alls kan se teckningen – kanske använder de ett helt annat sätt än synen för att registrera sin omgivning?
JPL-gruppens meddelande använder dock ett speciellt primtalsbaserat alfabet som förklarar för mottagaren hur man förstår meddelandet.
Jordens lutning bestämmer tidpunkten för avsändningen
Allen-teleskopet i California er en samling av 42 radioteleskoper som blant annet leter etter liv i rommet.
Forskarna har räknat ut att vi ska skicka meddelandet i mars eller oktober, då jordens lutning säkerställer att meddelandet inte drunknar i bakgrundsbrus från solen.
Men varifrån skickar vi det? Enligt Jonathan Jiang är det kinesiska jätteradioteleskopet FAST eller American Allen Telescope Array det bästa alternativet.
Problemet är bara att inget av dessa teleskop i nuläget kan skicka meddelanden – de kan bara ta emot.
Gruppen har därför tagit kontakt med forskarna på FAST för att förverkliga idén, men det kommer inte att bli någon lätt uppgift.
Nästa fråga är om forskare överhuvudtaget tillåtas skicka ett meddelande å hela mänsklighetens vägnar?
Många forskare har tidigare varnat för att kontakta intelligenta utomjordiska civilisationer, en av de kanske mest kända är fysikern Stephen Hawking.
Jonathan Jiangs svar på detta är att de hoppas att deras forskningsartikel ska få folk att tänka mer på livet i rymden och delta i en diskussion om huruvida vi ska skicka budskapet eller inte.