Därför ska du läsa den här artikeln
Michael Linden-Vørnle är en av Danmarks ledande experter i jakten på liv i rymden. Han har tidigare arbetat med det europeiska satellituppdraget Planck, som mellan 2009 och 2012 gjorde de mest detaljerade kartorna över efterglöden från universums födelse, stora smällen.
NAMN: Michael Linden-Vørnle, född den 27 mars 1968 i Vejle, Danmark.
TITEL: Astrofysiker vid Institutet för Rymdforskning och Rymdteknologi vid Danmarks Tekniske Universitet Space.
1. Vad är hyceanplaneter?
Namnet är en hopsättning av väte (hydrogen) och hav (ocean) och avser planeter som är upp emot 2,5 gånger större än jorden och upp till tio gånger tyngre.
De är troligtvis täckta av ett hav och har en tät atmosfär som främst består av väte.
Den första hyceanplaneten, K2-18 b, upptäcktes av Keplerteleskopet 2015.
2. Varför är just dessa planeter spännande att undersöka efter tecken på liv?
Flytande vatten är en förutsättning för liv – åtminstone liv i den bemärkelsen som här på jorden. Eftersom de hyceanska planeterna förmodligen är täckta av hav kan det finnas liv där.
Forskare talar om nödvändiga och tillräckliga förutsättningar för liv. Vatten är en nödvändig förutsättning för livet, men inte nödvändigtvis en tillräcklig förutsättning.
K2-18 b är mest intressant eftersom den har den lägsta temperaturen på cirka -23 grader.
Om det inte finns något syre på planeterna kommer livet enbart att existera på mikroskopisk nivå.
3. Av elva hyceanplaneter är forskare särskilt intresserade av K2-18 b. Varför?
K2-18 b kretsar runt en röd dvärgstjärna, cirka 124 ljusår från jorden. Av de elva planeter som forskare har observerat hittills är K2-18 b mest intressant eftersom den har den lägsta temperaturen av dem, cirka -23 grader.
De andra planeterna har temperaturer på upp emot 200 grader, och när en planets temperatur når dessa nivåer blir det mer utmanande för livet att existera.
4. Vilka tecken på liv förväntar sig forskare att hitta på dessa planeter?
Om det finns liv på hyceanplaneter handlar det förmodligen bara om primitivt liv – så kallade mikrober.
Planeterna saknar betydande mängder syre, och syre är absolut nödvändigt för förekomsten av mer komplexa, levande organismer som växter och djur.
Syre driver ämnesomsättningen som en motor och gör det möjligt för levande organismer att växa och utvecklas.
När det inte finns något syre kan liv bara existera på mikronivå.
ÖVERBLICK: Civilisationer utvecklas i tre steg
Typ 1-civilisation utvinner hela planetens energi
Dessa samhällen tyglar alla planetens energiresurser och kan sända målinriktade radiosignaler hundratals ljusår bort. Mänskligheten kommer troligen att bli en typ 1-civilisation om 100–200 år.
Typ 2-civilisation utvinner hela solsystemets energi
En civilisation kan i teorin utvinna all energi ur en stjärna, till exempel genom att bygga enorma, energiskördande konstruktioner runt den. Energin kan driva ett ”fyrtorn”, som sänder radiosignaler i alla riktningar. Jorden skulle kunna bli en typ 2-civilisation om 3 000–5 000 år.
Typ 3-civilisation utvinner hela galaxens energi
I det här utvecklingssteget kan civilisationer utvinna hela galaxers energi. Deras signaler skulle vara lika starka som exempelvis avlägsna pulsarer, som enkelt registreras av jordens radioteleskop. Vi kommer att nå upp till steg 3 om 100 000 – 1 000 000 år.
5. James Webb-teleskopet kommer att spela en stor roll. Varför?
Till skillnad från Hubble-teleskopet, som observerar synligt ljus, observerar James Webb-teleskopet infrarött ljus.
Biomarkörerna för livets existens framträder tydligare i det infraröda ljus som kan ses i planetens atmosfär.
Dessutom samlar James Webb-teleskopet upp mer ljus än Hubble-teleskopet, vilket innebär att astronomer kan studera planeternas atmosfär snabbare.
Med sin infraröda kapacitet kan James Webb-teleskopets guldspegel, som är 6,5 meter i diameter, se 13,5 miljarder år tillbaka i tiden då de första stjärnorna och galaxerna bildades.
6. Vilken betydelse skulle det få på jorden om hyceanplaneter visar sig innehålla tecken på liv?
Det skulle utan tvekan vara det största vetenskapliga genombrottet i mänsklighetens historia – då har vi för första gången visat att det inte bara finns liv på jorden.
I mindre skala kommer upptäckten också att innebära att vi måste vidga horisonten när det handlar om var vi söker efter liv.
7. Forskare uppskattar att vi kommer att hitta tecken på liv på hyceanplaneter inom två till tre år. Är det realistiskt?
Hyceanplaneterna är större och tyngre än de jordliknande planeterna, vilket innebär att atmosfären är tätare och därmed också lättare att observera.
Om James Webb-teleskopet skjuts upp som planerat och undersöker K2-18 b kan vi få mer detaljerad information om planetens atmosfär inom två till tre år.
Ingen vet om forskarnas antaganden håller och om observationerna kommer leda till att vi hittar tecken på liv. Men även om man inte hittar biologiska tecken som vatten och syre kan liv fortfarande existera.
Det kan finnas livsformer i rymden som vi inte känner till här på jorden, och som vi kan därför inte registrera.