Sedan Voyager 2-sonden 1979 och senare Galileo-sonden under 1990-talet skickade bilder av isytan på Jupiters måne Europa har den visat sig vara en av de bästa miljöerna för främmande livsformer i vårt solsystem.
Under isytan döljer sig en enorm saltvattenocean som kan innehålla liv, och eftersom chanserna för liv på Europa är så lovande har Nasa finansierat en expedition till månen med sonden Europa Clipper.
Den ska skjutas upp 2024 och väntas lägga sig i omlopp runt månen år 2030. Sonden ska föra med sig en radar som kan tränga igenom is.
Skulle egentligen undersöka klimatförändringar
Hittills har astrofysiker avstått eftersom ishöljet med sin tjocklek på 20-30 kilometer har tyckts vara ogenomträngligt för radar.
Nu har ett flertal forskare från amerikanska Stanford University emellertid goda nyheter, eftersom vattnet kan finnas mycket närmare än tidigare antaget.
Egentlig skulle forskargruppen undersöka hur inlandsisens tillväxt och tillbakagång på Grönland påverkade havsnivåernas stigning som ett led i jordens klimatförändringar.
Men av en slump närvarade gruppen vid en presentation av ytan på Europa och upptäckte att dess formationer liknade den yta de hade hittat på Grönland i förvånansvärd grad.
Så uppstår dubbla isryggar
Exempel på en vattenficka fångad under ett hårt isskal, som ligger under porös is och ovanpå ogenomtränglig kompakt is.
När den del av vattnet som är i kontakt med den omgivande isen fryser, så expanderar den. Det pressar upp den återstående delen av det flytande vattnet till ytan, genom den porösa isen.
Vattnet som bryter igenom till ytan kyls blixtsnabbt ned och formar en massiv propp i vattenfickan. På så sätt skapas återigen ett stort övertryck i det flytande vatten som är kvar.
Dubbla isryggar bildas på ytan när det återstående flytande vattnet till följd av trycket pressas upp längs den massiva propp av is som bildades vid den första tryckutjämningen.
Det forskarna hade hittat på Grönland var så kallade dubbla isryggar, som mest liknar en kanal med två åsar på varje sida.
Genom att analysera data från Nasas expedition, Operation IceBridge, där man bland annat använde en genomträngande radar, så kunde forskarna undersöka hur dubbla isryggar har uppstått på nordvästra Grönland.
M-formade isryggar
De kunde observera att isen spräcktes runt en ficka med hoppressat flytande vatten som var på väg att frysa till igen inuti inlandsisen, vilket fick två förhöjningar att stiga upp i en M-form.
Forskargruppen menar att denna process också kan ha ägt rum på Europa, berättar en av forskarna, Riley Culberg:
"På Grönland har denna dubbla isrygg bildats på en plats där vatten från sjöar på ytan samt vattendrag ofta rinner in i en ficka nära ytan och fryser till igen. På Europa kan liknande ytliga vattenfickor bildas genom att vatten från ytan tvingas upp på isskalet genom sprickor."
Europa är täckt av dessa dubbla isryggar, vars uppkomst har varit ett mysterium för astrofysiker, men som kanske nu har fått sin förklaring.
Till vänster i bilden syns de dubbla isryggarna på den grönländska inlandsisen, fotograferad av WorldView-3-satelliten. Till höger har de nästan identiska dubbla isryggarna på Jupitermånen, Europa, fotograferats av Galileo-sonden.
Det innebär att eftersom vattnet pressas upp mot dessa isryggar, så kommer det också närmare ytan och blir därmed lättare att undersöka med radarutrustning.
Vatten med kemiska ämnen närmare ytan
Det krävs tre omständigheter för att liv ska kunna uppkomma i rymden: Vatten, kemi och energi. På Europa förekommer samtliga tre villkor.
Det vatten som finns i isryggarna har nämligen även den egenskapen att det kan innehålla flera kemiska ämnen, som kan vara livgivande, än vatten djupare ned i berggrunden. En geofysiker som ingår i forskningsprojektet, Dustin Schroeder, berättar:
"Eftersom det är närmare ytan, där det finns intressanta kemiska ämnen från rymden, andra månar och vulkanerna på Io (en annan Jupitermåne), finns det en chans att liv har goda villkor där, om det finns vattenfickor i skalet. Om den mekanism vi ser på Grönland visar hur samma sak sker på Europa, tyder det på att det finns vatten överallt."
I och med forskningsgruppens nya upptäckt kan Nasa mer exakt utvärdera var de ska peka sin isgenomträngande radar när Clipper-sonden ligger i omlopp runt Europa år 2030.