Fem rymduppdrag ska avgöra om det finns liv på Venus

När det gäller rymdforskning har Venus länge befunnit sig i skuggan av Mars, men snart inleds ett antal nya rymduppdrag. De närmaste tio åren ska Nasa, Esa och Roskosmos skicka upp sonder för att söka efter liv och utforska hur Venus extrema klimat har uppkommit.

Liv på Venus
© Claus Lunau

Venus är den planet som kommer närmast jorden under sitt omlopp runt solen, men trots att den är nära och till med är lik jorden, så sitter den inne med en mängd olösta gåtor.

En gång i tiden har Venus haft oceaner och kanske till och med liv, men i dag är den solsystemets varmaste planet och forskarna vet inte varför dess klimat blev så våldsamt.

Det är flera årtionden sedan en farkost senast dök ned i Venus täta atmosfär, men nu ska en ny generation av rymdsonder hitta svar på alla frågor.

Sonderna skickas i väg med en uppsjö av vetenskapliga instrument som ska kartlägga Venus och förse oss med nya kunskaper om planetens yta, atmosfär och inte minst möjligheterna till liv.

MIT/Rocket Lab

MIT/Rocket Lab
© NASA/JPL-Caltech

Jagar liv i molnen

Det första privata uppdraget till Venus planeras i samarbete mellan rymdfartsföretaget Rocket Lab och forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA. Planen är att skicka ned en sond genom Venus molntäcke för att ta reda på om det kan leva organismer i molnen.

Sonden ska tillbringa fem minuter i molnen, medan ett laserinstrument mäter molndropparnas storlek, form och innehåll. Om dropparna visar sig bestå av något annat än koncentrerad svavelsyra, kan det vara ett tecken på liv på Venus.

  • Uppskjutning: 2023
  • Varaktighet: 6 månader
  • Instrument: 1

DAVINCI+

DAVINCI+
© NASA

Söker efter en ocean

Målet med Nasas uppdrag DAVINCI+ (Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging) är att undersöka Venus atmosfär för att ta reda på om det någon gång har funnits en ocean på planeten.

Medan en satellit kretsar runt planeten och tar bilder i infrarött och ultraviolett ljus – synligt ljus kan inte tränga igenom molnen – skickas en liten sond ned genom atmosfären för att analysera dess sammansättning.

Det kommer att ta sonden en timme att nå ända ned till ytan, där värmen kommer att utplåna den på ett par minuter.

  • Uppskjutning: 2029
  • Varaktighet: 3 år
  • Instrument: 5

Venera-D

Venera-D
© NASA/JPL-Caltech

Tål värme och tryck

Ryssland ska återvända till Venus efter 40 år med uppdraget Venera-D.

År 1982 överlevde den sovjetiska Venera 13-sonden i 127 minuter på Venus yta, samtidigt som den bland annat spelade in de första ljuden från en annan planet. Målet är att Venera-D ska kunna motstå det höga trycket och temperaturerna på omkring 460 °C i cirka tre timmar.

Landningssonden har bland annat med sig kameror och instrument som kan avslöja den kemiska sammansättningen av klippgrunden. Under tiden ska en satellit kretsa runt Venus och mäta dess atmosfär med radar.

  • Uppskjutning: 2029
  • Varaktighet: 3 år
  • Instrument: 15

VERITAS

VERITAS
© NASA/JPL-Caltech

Kartlägger ytan

Nasas Venussatellit VERITAS (Venus Emissivity, Radio Science, InSAR, Topography, and Spectroscopy) ska kartlägga hela ytan på Venus med hjälp av radar. Kartan från rymdsonden blir så detaljerad att det ska gå att se klippformationer på ned till 15 meter.

VERITAS har också med sig en infraröd kamera, eftersom värmestrålningen från klipporna kan avslöja vad de består av. Dessutom kan instrumentet mäta gaser från eventuellt aktiva vulkaner. Forskarna hoppas att VERITAS ska kunna rekonstruera Venus geologiska historia.

  • Uppskjutning: 2031
  • Varaktighet: 5 år
  • Instrument: 2

EnVision

EnVision

Går på djupet

Europeiska EnVision-sonden från Esa ska undersöka varför Venus har utvecklats så annorlunda jämfört med jorden.

Sonden ska lägga sig i omlopp och ta radarbilder av ytan med detaljer på ned till tio meter, medan radiovågor skjuts ned en kilometer i berggrunden. Samtidigt analyseras planetens inre utifrån mätningar av dess gravitationsfält.

Sonden har även med sig tre spektrometrar som ska mäta den kemiska sammansättningen av atmosfären och klipporna på ytan. Mätningarna ska bland annat ta reda på hur den vulkaniska aktiviteten har förändrat planeten.

  • Uppskjutning: 2032
  • Varaktighet: 6,5 år
  • Instrument: 6